Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
männa inrättningarna, verkstäderna och fabrikerna. Han bevistar
statsrådets sammankomster, men afhåller sig ännu, säger man,
från att yttra sig; korteligen han vill i grunden lära känna
Sverige och blifva svensk; men hofvet håller honom föga räkning för
dessa berömvärda tänkesätt och hvad jag tyckt mig skönja af
adelns sympatier för honom ingifver mig den tron, att han skall
behöfva all den kraft, han tycks vilja utveckla och framför allt
Frankrikes bistånd om ej tiden för hans tronbestigning skall
betecknas af nya oroligheter. Medel dertill skola icke fattas
oro-stiftarne, f. d. konungens son är en föreningslänk, som man vid
tillfälle skall förstå att uppvisa för landtbefolkningen och för de
missnöjda i hufvudstaden. Några medlemmar af adeln hafva
redan uttryckt om icke sin vilja så åtminstone sin önskan, att
kronprinsen måtte till sin efterträdare på tronen kalla Gustaf
Adolfs son. Dessa tvistefrön hafva ännu ej slagit så djup rot,
att man kan betrakta dem som en förklarad opposition, men jag
bör så mycket mindre underlåta att tala med ers exc. derom,
som konungens vacklande helsa ingifver föga hopp om att länge
få behålla honom.
5.
Stockholm den 31 maj 1810.
Ers excellens.
Då ers excellens redan är underrättad om svenske
kronprinsens död, inskränker jag mig till att sända er kopian af den
not jag erhöll från utrikesministern rörande denna olyckliga
tilldragelse. Så snart jag fått underrättelse derom, begaf jag mig
till ministern, der rådet redan var samladt och efter tillbörlig
sorgbetygelse, ansåg jag mig böra förklara för baron Engeström,
att jag fordrade, emedan valet af en svensk tronföljare icke kunde
vara likgiltigt för kejsaren, att mitt hof ofördröjligen måtte
underrättas om tilldragelsen. ”Min första tanke — svarade han mig —
var att afsända en kurir till Paris. Vi hafva mer än någonsin
behof af kejsarens vänskap; krisen är svår, men vi skola
åtminstone draga oss derifrån med heder". Oaktadt denna goda
stämning, har jag försökt att erhålla ett bestämdt svar på min
begäran, men ministern har alltid förskansat sig bakom en mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
