- Project Runeberg -  Utländska diplomaters minnen från svenska hofvet /
608

(1885) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tiga råd. Jag trodde mig gagna Frankrike och ännu mer den
nye kronprinsen. Jag såg honom högst 3 gånger. Jag reste
tillbaka till Sverige och träffade på vägen konsul Signeul. Vi hade
ressällskap till Helsingborg, hvarifrån jag begaf mig till Göteborg
för att taga kännedom om mina affärer och kort derefter till
Stockholm för att öfvervaka mina ersättningsanspråk.

Under fortsatta löften drog man mig vid näsan ända till
början af sistlidne juni, då en anklagelse, vederbörligen grundad
på mina besök hos M. de Gabre och på planen att söka bilda
en opposition mot prinsen eller svenska regeringens nya politik,
vållade mig allvarsamma obehag. Denna anklagelse kom från
en baron Funck, en man, som endast haft kejsarens mildhet att
tacka, för att han ej sköts som spion, sedan han arresterats vid
lägret i Boulogne och som frigafs för att föras utom Frankrike.
Denne baron, som är gerna sedd hos öfverståthållaren baron
Skjöldebrand, vände sig till honom med sin anklagelse. Prinsen,
som då befann sig i Örebro, lät gifva mig befallningen att lemna
Stockholm och att begifva mig till Göteborg. Jag hade redan
flera gånger röjt min önskan att få komma dit och jag reste
således genast. Då jag passerade Örebro, dröjde icke h. k. h., som
godhetsfullt täcktes mottaga mig, att erkänna det svekfulla i denna
anklagelse och det var mig ej svårt att få honom att inse, det
vissa personer voro intresserade af att aflägsna hans verkliga
vänner, framförallt de franska. Han beriktigade mina anmärkningar
-och jag förmådde honom att beräkna farorna deraf. Hvad mig
beträffar, var jag djupt sårad och bedröfvad öfver denna
händelse, fördubblade min förbehållsamhet sedan denna tid och
af-lade mina visiter hos h. k. h. blott och bart af pligt. Om
kronprinsen icke till följd af sin aktning och sitt förtroende till mig
stundom samtalat med mig om politiska angelägenheter, skulle
jag aldrig hafva öppnat min mun derom i hans närvaro. Allt
’ som tilldrog sig, allt hvad jag hörde och såg stred alltför
mycket mot mina känslor och mina pligter. Men prinsens ton och
sätt mot mig vid mina enskilda visiter bemyndigade mig att tala
till honom som till min like och utan att afvika från den
vördnad jag var skyldig hans rang och hans karakter upphörde jag
aldrig att bekämpa hans idéer med den sanna vänskapens värme
och mod; han förvånades öfver min öppenhjertighet. Jag kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utldipl/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free