Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prinsen mottager i allmänhet mycket väl statens högdjur
och alltför förekommande den hop efterhängsna personer, som
ligga åt honom med böner och upptaga hans dyrbara tid. Hans
beredvillighet att lyssna till dessa senare och framförallt att låna
örat till insidiösa rapporter, behagar icke de förnäma och gör att
de sätta mindre värde på en audiens hos h. k. h. På det hela
taget är fursten afhållen. Det förtroende, man hyste till honom,
är icke desto mindre något försvagadt genom de sista politiska
anordningarna. Man kunde till en början tro, att det icke låg
något under hans krigsrustningar, hans förbindelser med
Ryssland; i rikets inre och till och med inom några af hufvudstadens
framstående familjer, hvilka sällan besöka hofvet, önskades af
all makt ett hemligt fördrag med kejsar Napoleon. Man kan
deraf bedöma, med hvilka ögon man ser denna stora förtrolighet
med Ryssland, som man afskyr. Om krigsrustningarne gynnats,
om man uthärdat tanken på ett dylikt förbund, är det emedan
man var öfvertygad om (och ryktet derom hade också helt
listigt blifvit kringspridt), att ryssarne skulle återlemna Finland,
eller att man skulle få det som pant, tills Sverige hunnit sätta
sig i besittning af Norge, föremålet för kronprinsens alla
önskningar. Också blef nationen ytterst öfverraskad, då den efter
prinsens återkomst från Åbo underrättades om, att det aldrig
varit fråga om en dylik uppgörelse utan endast om en konvoj af
35,000 ryssar, som skulle förena sig med 25,000 svenskar i
Sveriges sydliga landskap. Somliga trodde, att de voro ämnade för
Finland, andra för att göra en diversion på Tysklands kuster.
Generalerna sjelfva, som mest ifrat för krigsrustningarna, lydde
utan invändning, men icke utan en viss oro, som endast
stillades af deras öfvertygelse om, att ryssarne efter vanligheten skulle
bedraga dem och aldrig anlända.
Få framstående män hafva något inflytande på prinsen.
En enda, hofkansleren, én stor förmåga, skulle hafva kunnat bilda
ett parti mot dagens politik, men antingen år han besoldad,
eller fruktar han att misshaga och hvad som tydligast utmärker
honom, är att han riktar hela sin uppmärksamhet på att handla,
så att han, hända hvad som hända vill, alltid kan befinna sig
öfverst. Ej nöjd med de funktioner han redan besitter,
efterfi-kar han sedan länge premierministerns post. Han låter för öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
