- Project Runeberg -  Utländska diplomaters minnen från svenska hofvet /
615

(1885) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han hela sin tid på de småbestyr, han har sig ålagda, och
lef-ver som en riktig enstöring.

De andra fransmännen såsom köksmästaren, kammartjenarne
etc. äro tillgifna prinsen, men likafullt fransmän, hvilket jag
kunnat inse af den oro, som lagen rörande fransmännen i utlandet
förorsakat dem. De infunno sig oupphörligt hos franske
ministern eller chargé d’affaires’n för att inlemna böneskrifter eller
bedja om upplysningar.

General de Camps, hvilken verkligen hade lemnat prinsen
och visat sig så missnöjd öfver hans uppträdande i Hamburg,
återkom helt plötsligt till Stockholm, vid underrättelsen om
Pommerns inkräktande. Han är nu öfverstelöjtnant i svensk tjenst
samt h. k. h:s adjutant och handsekreterare. Det är tillsammans
med honom ensam som kronprinsen arbetar, och han gör allt.
Han hyser visserligen tillgifvenhet för prinsen, men fåfängan har
helt och hållet bemäktigat sig hans själ. Han säger ännu vi,
men snart kommer han kanske att säga jag. Han arbetar med
lätthet, men är ännu långt ifrån att ega de kunskaper, som
fordras för att bekläda en syssla af denna vigt. Hans sjelfklokhet
förblindar honom; han känner hvarken språket eller nationen och
ännu mindre den särskilda karakter, som utmärker svenskarne,
framförallt hofvet. Jag har ofta ötvertygats om, att det icke är
värdt att resonnera med en dylik man, och då jag ej längre
kunnat iå honom att lyssna till sanningen och förnuftet, har jag
måst betjena mig af ett annat språk. Jag har prisat hans
in-sigter, hans skicklighet, korteligen, jag har smickrat honom och
haft den lyckan att hindra allvarsamma saker. Jag har gjort
mera; jag har väckt oro i hans själ, och han har meddelat den
åt sin herre, som blifvit förskräckt och vidtagit försigtighetsmått.
Små tillfälligheter ha kommit mig till hjelp och jag har lyckats;
M. de Cabre känner väl till allt detta och har säkerligen
meddelat allt. För att sluta skildringen af M. de Camps kan jag säga,
att jag verkligen kommit honom att rodna öfver den ryska
dekoration, som han fick mottaga i Åbo och jag tror, att han
önskar, det han aldrig mottagit den eller att han aldrig varit i
Finland. Denne man saknar icke begåfning, men saknar totalt allt
hofmannaskick. Han är förekommande, frikostig och några
pe-kuniära intressen skulle ej kunna få makt öfver honom. Förblin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utldipl/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free