Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
norrmännens sida; på samma gång gifva valet af svenska
kommissarier och svenske kronprinsens nära granskap, som sätter honom
i stånd att snabbare gifva sina order, vid handen att denna
angelägenhet kommer att se sin afslutning instundande december
månad och att konungen vid denna tid skall erkännas af sina
nya undersåtar.
De svenska kommissarierna äro: af Wetterstedt, hof kansler;
han kom från Paris och begaf sig direkt till Norge utan att
passera Stockholm. Han är känd af ers höghet. Baron
Rosenblad, f. d. statsråd, en man, som är grundligt hemmastadd i
rikets förvaltning.
Wirsén, statssekreterare; har mycket sysselsatt sig med
Sveriges finanser.
Hans Järta, landshöfding öfver Dalarne; en person, som på
mycket hedrande sätt uppträdt vid de senaste riksdagarne och
hvars anseende är allmänt.
Man tror att äfven generalmajor Björnstjerna kommer att
få räkna sig till dem. Det är han, som undertecknade
konventionen i Moss och som vid de första orolighetema skickades för
att lugna dem. Han har sedan dess icke leinnat Norge och
åtnjuter kronprinsens förtroende.
Skulle man möta motstånd, väntas detta endast af
innevå-name i Trondhjems och kanske äfven i Bergens stift.
Befolk-nigen i södra delen af Norge, hvilken till största delen utgöres af
köpmän och förmöget folk, har ända från första stunden visat
benägenhet för underkastelse i afsigt att få behålla sina
tillhörigheter. Med folket norrut-förhåller det sig annorlunda; vant vid
ett enkelt och ensligt lif bland bergen, har det ingenting att
förlora och har förblifvit starkt intaget af det hat, det sedan långt
tillbaka närde mot sina grannar. Tanken på en förändring har
skrämt det och det lade snart i dagen sin afsigt att ej låna sig
dertill. Man har anledning att tro, det de utländska köpmännen,
som etablerat sig i städerna hafva deltagit i den opposition folket
visat; men dessa trakters läge och den fullkomliga bristen p&
lifsfömödenheter och resurser af alla slag, hvartill innevånarne
lätt skulle bringas, förbjuda hvarje tanke på motstånd. Man kan
sålunda betrakta Norge icke endast såsom eröfradt utan till och
med såsom nästan fullständigt underkufvad. Strax efter riksda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
