Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - September var inne och bantågen hade de senaste dagarne rullat in till hufvudstaden öfverfylda af skolungdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upplefvat åtminstone något märkeligt och
slutligen hade de ganska bra reda på hvarandras
sommar.
– Nu anser jag vi ha nog af högtidligt
ressonnemang och kunna gå och musicera i
sjösalongen, – föreslog Agnes.
Det voro alla med om och man slog sig
ned i sjösalongen i öfra våningen med dörrarne
öppna utåt balkongen och den lugna Thölöviken.
Himlen var rödgul i vester och stränderna
prunkade likaledes med några röda och guldfärgade
löf i sin glesnade grönska. Det var ljumt och
stilla, och luften fyld af höstdofter.
Några af flickorna hade slagit sig ned på
balkongen, de öfriga lyssnade till Agnes sång
inne i salongen.
– Jag har lärt mig gå på händerna i
sommar, – skröt Bertha och utförde till allmän
förlustelse ett konstprof.
– Och jag att gå på lina, – skämtade Bella.
– Skada, att vi ej ha ett rep här. Men vänta,
staketet här kan duga i nödfall.
Med ett skutt var hon uppe på det smala
stakettet, der hon, trotsande kamraternas
varningar, gjorde några smidiga rörelser.
I detsamma kom Hanna ut från salongen.
När Bella såg henne, skulle hon göra en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
