Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellas tillfrisknande gick framåt, om också med små, små steg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
femtislanten tillbaka. Den kan göra mera nytta
i fattigsparbössan, än i min snåla mage.
Hanna lydde skrattande och satte sig åter
på sin förra plats.
I detsamma kom Bengt in med röda öron
och bärande sin paletå på armen.
– Nå, gunstig junker, hvad har du haft för
dig i dag? – frågade Bella och vinkade honom
till sig.
– Hejdat skenande hästar, – svarade Bengt
lakoniskt.
Flickorna satte upp så förvånande miner, att
han måste skratta.
– Det är dagens sanning, – bedyrade han.
– Jag kom gående längs Salutorget ungefär vid
palatset, då jag såg en häst med kursläde komma
i ursinnig fart rakt emot mig. Kusken skrek
och höll emot och inne i kuren jemrade sig
någon. Det såg ut att bära rakt ned i Skatuddskanalen.
Jag hade ej annat val än att rusa fram
och sträcka min uppspända paraply emot hästen,
som deraf blef så häpen att han tvärstannade.
Men af farten slängde släden i detsamma omkull
och kusken kom under. Några personer kommo
till hjelp, och vi fingo hästen urspänd och kusken
upphjelpt. Hvarken han eller fruntimret inne i
kuren hade skadat sig. Men då jag skulle lyfta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
