Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det var i slutet af Mars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hanna svarade icke, hon var inne i sina
egna tankar.
Bertha förde flaskan till näsan. – Uh . . .
ptschi! Din kanal . . . ptschi! Det är ju
stinkspirit . . . ptschi . . . tus! Nu ljög du, sa’
Anders åt presten.
Hanna måste skratta. – Visst inte, jag har
ej sagt att det var eaudecologne. Det är
ammoniak, som jag tagit ut fläckar med.
– Och det gillrar du ut, som om det vore
det finaste luktvatten. Uff, det svider i näsan!
När flickorna om en stund skulle gå, följde
Hanna dem ett stycke. Qvällen var mörk och
kall, butikfönstren strålade i klar belysning och
människorna knuffades på de mest trafikerade
gatorna.
Flickorna vände in på en sidogata. De gingo
alla tre i bredd och pratade ifrigt.
Så kommo de förbi ett hus, der gardinerna
ännu ej blifvit nedfälda för fönstren till en klart
upplyst sal. Berthas blick snuddade in. Hon
tvärstannade och hviskade brådskande:
– Titta in! Der sitter han. När man talar
om trollet, är det icke långt borta.
Flickorna varseblefvo därinne i salen ett
mindre bord, vid hvilket fyra ynglingar sutto kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
