Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När femte klassen dagen derpå kom till gymnastiken fann den sin unga hurtiga lärarinna mot vanligheten allvarsam och förströdd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än hon denna stund kunde bära, trött som hon
var af dagens bråk, inpackning och brådska.
Bertha bultade henne i ryggen och sade
moderligt: seså, seså! Här har du min näsduk,
medan jag går oeh vrider ur din. Dränk oss inte,
söta Bella, vi äro redan våta om fötterna!
Bella måste le och sökte beherska sig så
godt hon kunde. De begynte tala om resan.
– Tusen och en natt! en sådan lyckans palt du
är, Bella, – utbrast Bertha och vred sig i
afundsjukans qval. – Jag hoppas du tänker på oss,
fattiglappar här hemma, med några lämpliga
presenter, till exempel ...
– Ja, hvad vill du ha? – afbröt henne
Bella skrattande midt i tårarne. – En lefvande
sköldpadda, en uroxe eller en kamelsvans?
– Åhå, ja ja! Fresta mig inte med sådana
rariteter. Jag skulle nöja mig med ett hårstrå
ur påfvens skägg eller . . . en metmask från
Garibaldis graf.
– Jag har länge önskat mig en mosaïkmedaljong,
– sade Alma.
– För din blifvande fästmans porträtt naturligtvis?
– Hvarför inte?
– Och jag beställer ett olivfrö, – sade
Lilli, – jag har hört så mycket talas om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
