Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vulkaniska företeelser och jordbäfningar; jordens inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[6
af 300 a 400 kilometer bör temperaturen slutligen bli så
hög (omkring 10,000°C.), att intet ämne där förmår att
bestå annat än i gasform. Innanför detta skikt bör
således jordens inre vara gasformigt. På grund af våra
undersökningar angående gasernas förhållande vid höga
temperaturer och tryck ledas vi att antaga, att gaserna i
jordens innersta förhålla sig ungefär såsom en ytterst
trögflytande magma; i vissa afseenden kunna de snarast
jämföras med fasta kroppar. Särskildt är deras
sammantryck-barhet ytterst ringa. Man skulle kunna tro, att det vore
nära nog omöjligt att få någon som helst kunskap om
dessa lagers förhållande; genom jordbäfningarna få vi
emellertid någon kännedom därom. Dessa lager utgöra
den ojämförligt största delen af jordmassan och måste ha
en betydande specifik vikt, då jordens specifika vikt i
medeltal är 5,52 och de yttre lagren, såsom världshafvet
och de af oss kända jordmassorna, ha lägre specifik vikt
(de vanliga bergarterna ha specifika vikter mellan 2,5 och
3). Man har därför antagit, att jordens innersta delar
äro metalliska, särskildt har Wiechert förfäktat denna åsikt.
Sannolikt utgör järn hufvudmassan i denna jordgas.
Därför talar den omständigheten, att järn, såsom
Spektralanalysen lär oss, utgör en synnerligen viktig beståndsdel af
solen, att vidare järn utgör hufvudmassan af de
metallrika delarna i meteoriter, och slutligen tyder
jordmagnetismen därpå, att järn i stora mängder förefinnes i
jordens inre. Man har också anledning att tro de i naturen
förekommande järnen, t. ex. det bekanta järnet från
Ovifak i Grönland, vara af vulkaniskt ursprung. De i
jordens gasformiga inre förekommande ämnena förhålla sig
på grund af sin täthet i kemiskt och fysikaliskt afseende
ungefär såsom vätskor. Då metaller sådana som järn
säkerligen äfven vid mycket höga temperaturer hafva
vida högre specifik vikt än deras oxider och dessa högre
än deras silikat, så måste vi antaga att gaserna i jordens
allra innersta nästan uteslutande bestå af metaller, de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
