Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vulkaniska företeelser och jordbäfningar; jordens inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yttre delarna däremot hufvudsakligen innehålla oxider och
de yttersta mest silikat.
Beträffande den längst ut liggande smälta magman är
det sannolikt, att den ofta, då den tränger in i högre lager
i form af batholiter, till följd af afkylningen delas i två
delar, hvaraf den ena är lättare och gasformig och
innehåller vatten och däri lösliga beståndsdelar, medan den
andra, den tyngre, till sin hufvudmassa består af silikat
med ringa halt af vatten. Den lättrörliga, vattenrika
delen afsöndrar sig i de högre skikten, och tränger in i
kringliggande sedimentära lager, särskildt i deras sprickor,
och fyller dem med stora kristaller, ofta af metallurgiskt
värde, såsom tenn-, koppar- och andra malmer, medan
vattnet sakta dunstar bort genom de ofvanliggande
delarna. Den trögflytande silikatmassan stelnar däremot,
till följd af sin ringa fluiditet, till glas eller, om
afkylningen sker långsamt, i små kristaller.
Vi återgå nu till jordbäfningarna. Intet land är
fullkomligt förskönadt för jordbäfningar. I vårt land och
grannländerna, särskildt norra Ryssland, förekomma de
emellertid endast i mycket ofarliga former. Detta beror
därpå, att jordskorpan här legat orubbad genom långa
geologiska tidrymder och ej bräckts sönder i några
sprickor. Den jämförelsevis starka jordbäfning, som den 23
okt. 1904 skakade vårt land, särskildt dess västkust, i
ovanligt häftig grad, dock utan att orsaka nämnvärd skada,
några skorstenar skakades ned, härrörde från en for våra
nordiska förhållanden jämförelsevis betydande skrynkla i
jordskorpan ute i Skagerack, en fortsättning af det
djupaste vecket på Nordsjöns botten, den så kallade norska
rännan, som går fram utanför Norges kust. Äfven andra
starkare jordskalf, som observerats i vårt land, t. ex. de af
den 22 dec. 1759 och den 13 april 1851 synas ha utgått
från samma trakt, I Europa träffas Italien och
Balkanhalfön samt de österrikiska så kallade karstländerna
jämförelsevis ofta af jordskalf.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
