Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Himlakropparna, särskildt jorden, såsom hemvist för lefvande varelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
klot, omgifvet af ett längst ut fast och, därinnanför,
segflytande hölje. Man antar på goda grunder, att hela
jorden ursprungligen varit ett gasklot, afsöndrat från solen,
som ännu befinner sig i detta tillstånd. Genom strålning
mot den kalla världsrymden förlorade gasklotet, som i
hufvudsak förhöll sig ungefär så som vår nuvarande sol,
småningom sin höga temperatur och slutligen bildades en
fast jordskorpa på dess yta. Lord Kelvin har beräknat,
att sedan detta skett, det ej dröjde längre än omkring
100 år, innan jordskorpans temperatur sjönk till 100 grader.
Om också lord Kelvins beräkning skulle vara något
oriktig, så kunna vi väl påstå, att så särdeles många tusen
år dröjde det icke, sedan jorden fått sin första fasta skorpa
— vid omkring ett tusen graders temperatur — till dess
temperaturen sjunkit under 100-punkten. Vid denna
temperatur kunna visserligen inga lefvande varelser äga
bestånd, emedan ägghvitebeståndsdelarna i deras celler snabbt
koaguleras, likasom ägghvitan i ett hönsägg, vid denna
höga värmegrad. Det uppges emellertid att i de heta
källorna på Nya Zeeland alger förekomma vid en
ternperatur öfver 80 grader. Vid ett besök i Yellowstone
Park sökte jag öfvertyga mig om riktigheten af denna
uppgift, men fann, att alger endast förekommo vid de heta
källornas kant, där temperaturen kunde uppskattas till högst
60 grader. Den berömde amerikanske fysiologen Loeb
anger, att alger i heta källor ej anträffats vid högre
temperatur än 55 grader. Då nu jordytans temperatur ännu
mycket snabbare sjönk från 100-punkten till 55 grader
än från 1,000 till 100 grader, så kunna vi säga, att
endast några få årtusenden förgingo mellan bildningen af
den första jordskorpan och uppnåendet af en temperatur,
tjänlig för lifvets uppehållande. Sedan dess har efter all
sannolikhet temperaturen aldrig sjunkit så lågt, att ej den
större delen af jordens yta kunnat bära lefvande väsen,
oaktadt stundom så kallade istider förekommit, då de
för lif otillgängliga arktiska trakterna hade vida större ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
