Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solens strålning och konstitution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
få ungefär samma täthet som jorden, så skulle den
producerade värmemängden räcka till för endast 17 miljoner
år. Men långt före dess bör solens strålning ha minskats
så starkt, att den ej kan hålla jordens yta öfver
fryspunkten. Helmholtz satte därför ned utsträckningen af
jordelifvets existens i framtiden till omkring 6 miljoner år.
Detta är föga tillfredsställande. Men om framtiden veta
vi ju intet, utan måste medgifva möjligheten. Annorlunda,
om vi räkna tillbaka med hjälp af Helmholtz’ hypotes.
Enligt denna kan ett tillstånd sådant som det nuvarande
ej ha fortgått längre än omkring 10 miljoner år enligt
Helmholtz’ räkning. Då nu geologerna komma till den
slutsatsen, att de fossilförande skikten på jorden fordrat
minst hundra miljoner och sannolikt tusen miljoner år för
sin bildning, och då sannolikt de ännu äldre jordlagren
(de så kallade präkambriska) aflagrats under lika lång eller
längre tid, så finna vi huru otillfredsställande Helmholtz’
hypotes i själfva verket är.
En ganska egendomlig utväg ur denna svårighet tro
sig några forskare ha funnit. Man känner, att en gram
af det underbara ämnet radium i timmen afger omkring
120 kalorier, eller för hvarje år i rundt tal en miljon
kalorier. Denna strålning synes pågå oförändrad under
åratal. Om man således antar, att hvarje kilogram af solens
massa innehåller endast två milligram radium, så räcker
ju detta till för att täcka solens värmeutgift för all
framtid. Det är förunderligt, att vetenskapsmän kunna uttala
en sådan åsikt. Den förutsätter, att värme kan skapas af
intet. Några tro likväl, att radiumet absorberar något
slags, i öfrigt för oss obekant, strålning i rymden och
omsätter densamma i värme. Innan man på allvar inlåter
sig på diskussion af ett sådant förklaringssätt, bör man
besvara frågan, hvarifrån denna strålning kommer, och
hvar den hämtar sitt energiförråd.
Vi måste därför se oss om efter någon annan källa
till täckande af solens värmeutgifter. Men innan vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
