Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solens strålning och konstitution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6j
ligare ungefär 13 a 14 dygn. Man antar därför, att de
ligga jämförelsevis stilla på solens yta, och att solen
vrider sig kring sin axel på omkring 27 dygn (så att samma
punkter åter stå midt emot jorden efter denna tid, den så
kallade synodiska omloppstiden). Det stora intresse, vi
nu hysa för dem, beror därpå att samtidigt med fläckarna
ändra sig åtskilliga jordiska företeelser, som ha maxima
samtidigt med fläckarna. Dessa äro i första rummet
polarskenen och de magnetiska variationerna, i mindre grad
antalet cirrus-liknande moln och temperatur med flera
meteorologiska företeelser. (Jfr. s. 101 —116.)
Fig. 17. Samling af solfläckar på solskifvan den 8 Sept. 1898.
Strecket på bilden anger läget af solens centrala meridian.
Kring fläckarna ser man så kallade facklor, partier, som
äro mycket ljusare än omgifningen. Om man för öfrigt
undersöker en starkt förstorad solbild noga, finner man,
att den har ett grynigt utseende; Langley jämför bildens
utseende med det af en gråhvit duk, nästan täckt af
snöflockar. De mindre lysande partierna kallas »porer», de
ljusare kallas »korn». Man är ense därom, att kornen
motsvara moln, som, likasom molnen i jordens atmosfär,
uppstå på toppen af uppåtstigande luftmassor. Medan de
jordiska molnen äro bildade af vattendroppar eller iskristal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
