Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strålningstrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IV.
Strålningstrycket.
Näst den enklaste mätnings- och räknekonst synes
astronomien vara den äldsta vetenskap. Att solen är källan
för allt lif och all rörelse, därom har man visserligen fått
klar kunskap först sedan midten af det sist gångna
århundradet, men en aning om solens oerhörda betydelse
hade man redan sedan den äldsta urtiden. Man
öfverflyttade snart en del af vördnaden för solen på den mildt
lysande månen och på de mindre himlablossen. Man
iakttog nämligen, att deras ställning på himmelen
regelbundet förändrades samtidigt med de årliga ändringarna
i väderleken, hvilkas inflytande på alla mänskliga företag
gjorde sig så starkt gällande. Man tillskref därför måne
och stjärnor, fastän, såsom vi veta, utan något egentligt
berättigande, egenskapen att behärska väderleken och
därmed allt mänskligt görande och låtande. Innan något
företag påbörjades, sökte man därför först att öfvertyga
sig om, att stjärnornas ställning var gynnsam. Pä detta
sätt förvärfvade de stjärnkunnige redan under äldsta tider
ett oerhördt inflytande öfver den okunniga och
vidskepliga massan.
Denna öfvertro satt ännu djupt rotad i sinnena, då det
lyckades Newton (1686) att visa, att de så kallade
vanderstjärnornas eller planeternas och deras månars rörelse kan
beräknas med tillhjälp af den högst enkla lagen, att alla
dessa himlakroppar dragas till solen eller sina närmaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
