Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strålningstrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stark solstrålning, så uppvärmes den slutligen så häftigt,
att den förkolas. Den ger därvid på grund af de
bortgående gaserna (hufvudsakligen vätgas) ett svampartadt
kol, som närmast torde motsvara de små kolbollar, som
stundom falla ned ur röken från våra ångbåtar och flyta
med sin största del öfver vattnet. Det är mycket väl
tänkbart att dylika kolsammangyttringar, troligen bestående af
hopfiltade så kallade margariter eller pärlbandsliknande
rader, liknande bacill-kedjor, kunna ha en specifik vikt af
0,1. om man medräknar de i dem inneslutna gaserna. En
absorberande droppe af specifika vikten 0,1, kan i
gynnsamma fall lida en bortstötning som 40 gånger öfverstiger
tyngdverkan från solen. Det är möjligt att på detta sätt
få en föreställning om möjligheten af dessa stora
bortstötande krafter.
Kometernas spektra bekräfta i allo de slutsatser, till
hvilka läran om strålningstrycket leder. De visa ett svagt
kontinuerligt spektrum, som sannolikt härrör från solljus,
reflekteradt från småpartiklarna. Dessutom observerar man,
såsom nyss nämndt, spektrum af gasformiga kolväten och
af cyan. Dessa bandspektra bero på elektriska
urladdningar, ty de observeras hos kometer, hvilkas afstånd från
solen är så stort, att de ej kunna vara själflysande på
grund af hög temperatur. I Swifts komets svans iakttog
man bandspektra i partier liggande ända till omkring fem
miljoner kilometer från kärnan. De elektriska urladdningarna
böra hufvudsakligen gå ut från de yttre delarna af svansen,
där enligt elektricitetslärans lagar de elektriska krafterna
äro störst. Därför synas också de större kometsvansarna
som om de vore omgifna af starkare lysande ljusmantlar.
När kometerna komma närmare solen, börja äfven andra
mindre flyktiga kroppar att märkbart afdunsta, och man
har då iakttagit natriumlinjer, och när kometerna komma
mycket nära solen, äfven järnlinjer i deras spektra. Dessa
linjer härröra uppenbarligen från material, som afdunstat
från kometernas kärna, hvilken liksom de till jorden ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
