Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strålningstrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
sända ljus till oss. Därmed öfverensstämmer Herschels
beskrifning på de planetariska nebulosorna, som ej visa
någon större ljusstyrka i sin midt, utan lysa såsom om
de utgjorde ett »ihåligt klotformigt skal» af töckenmateria.
Nu är det en lätt sak att påvisa att endast de allra mest
svårkondenserbara ämnen, såsom helium och väte i
nämnvärd mängd kunna existera i gasform vid denna låga
temperatur. Därför lysa nebulosorna nästan uteslutande med
dessa gasers färger. Dessutom förekommer i nebulosorna
ett gåtfullt ämne, töckenmaterien »nebulium», hvars
egendomliga ljus ej är återfunnet på jorden eller hos andra
himlakroppar. För att förklara detta förhållande antog
man förr, antingen att i nebulosorna inga andra kroppar
än de nämnda förekomma, eller också att de andra
grundämnena i nebulosorna voro sönderdelade i vätgas —
helium kände man då icke. Den enkla förklaringen är att
endast gaserna i nebulosornas yttre lager lysa, huru
deras inre är sammansatt, därom veta vi intet.
Mot denna förklaring har man gjort den invändningen,
att enligt densamma hela himlahvalfvet borde lysa med
töckenartadt sken, och att äfven jordens yttre atmosfär
borde visa detta sken. Nu förekomma emellertid väte
och helium endast sparsamt i jordens atmosfär, men denna
ger ett annat ljus, nämligen den så kallade norrskenslinjen,
som antagligen härrör från krypton. Hvart man än riktar
spektroskopet mot himlen en riktigt klar natt, särskildt i
tropikerna, iakttager man denna egendomliga gröna linje.
Man trodde förr, att densamma var egendomlig för
zodiakal-ljuset, men man har vid närmare undersökning funnit den
öfverallt på himlahvalfvet, äfven där intet zodiakalljus kan
observeras. Den ena invändningen mot ofvannämnda åsikt
är således ogrundad; eller snarare, en närmare
undersökning visar, att åsikten fullkomligt öfverensstämmer med
erfarenheten.
Hvad den andra invändningen beträffar, så måste man
däremot göra gällande den anmärkningen, att, för att ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
