Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solstoftet i jordens atmosfär. Polarsken och jordmagnetism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändringen under natten anses af många bero på ett slags
dyning efter dagsvågen. Den är också betydligt mindre
än dagsvariationen. Att middagsminimet på punkter, som
ligga längre från äkvatorn (6o° bredd), ej blir så djupt,
beror utan tvifvel på tillströmningen af luft från de starkt
uppvärmda, närmare äkvatorn belägna, trakterna.
Mängden solstoft, som faller in i luftkretsen, bör
naturligtvis förändra sig och löpa parallellt med solens
eruptiva verksamhet. Stoftmängden i de högre luftskikten
har inflytande på solljusets färg. Efter vulkanen Rakatas
på Krakatoa utbrott 1883 och, fastän i ringare grad, efter
Mont Pelées på Martinique utbrott 1902 iakttog man det
så kallade röda skenet. Samtidigt visade sig en annan
företeelse, som kvantitativt kan mätas. Himlaljuset är
polariseradt utom i några få punkter, bland hvilka en,
den så kallade Aragos punkt, liggande något ofvanför
solens motpunkt och en annan, Babinets punkt, liggande
något ofvanför solen, äro de viktigaste. Om man
bestämmer dessa punkters höjd öfver horisonten vid
solnedgången finner man i öfverensstämmelse med de teoretiska
förutsägelserna att denna är större, då de högre luftlagren
äro fulla af stoft, såsom efter Rakatas utbrott, än under
normala förhållanden. Busch, en tysk forskare,
undersökte dessa punkters medelhöjd (i båggrader) vid
solnedgången och fann följande egendomliga siffror:
År 1886 87 88 89 90 91 92 93 94 95 Medeltal
Aragos punkt 20,1 19,7 18,4 17,8 17,7 20.6 19,6 20,2 20,7 18,8 19,4
Babinetspunkt 23,9 21,9 17,9 26,8 15,4 23,3 21,4 24,2 23,3 19,0 20,7
Solfläckar ant. 25,1 19.1 6,7 6,1 6,5 35,6 73,8 84,9 78,0 63,9 40,0
Det är en alldeles tydlig öfverensstämmelse i gången
af dessa siffror. Nästan samtidigt med solfläcksmaximet
når också de båda s. k. neutrala punkternas höjd öfver
horisonten vid solnedgången ett maximivärde och
liknande förhållanden gälla för minimivärdena. Måhända
komma företeelserna i lufthafvet någon tid senare än de
orsakande företeelserna på solen, såsom naturligt är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
