Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solstoftet i jordens atmosfär. Polarsken och jordmagnetism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förstnämnda som spela hufvudrollen i de tempererade
klimaten, synas särskildt bildas vid de så kallade stilla
urladdningarna, som motsvara norrskenet, de syrehaltiga
produkterna, som äro öfvervägande i tropikerna, åter vid
åskslag. Dessa föras med nederbörden till jorden och
tillgodogöras af växterna.
Tillförseln af sålunda bundet kväfve till jorden uppgår
årligen till omkring 1,25 gram pr kv. m. i Europa och
till det fyrdubbla i tropikerna. Antager man som ett
sannolikt medeltal 3 gram för hela den fasta jordytan,
så motsvarar detta 3 ton för kvadratkilometern och för
den fasta jordytan (136 miljoner kv. km.) omkring 400
miljoner ton årligen. En mycket ringa del af detta, kanske
en tjugondedel, faller på odlad jord, men äfven det andra
bidrager till lifsverksamheten på jorden, i dess skogar och
på dess grässtepper. Till jämförelse må nämnas, att
brytningen af chili-salpeter som 1880 motsvarade i rundt tal
50,000, 1890 120,000 och 1900 210,000 tons, år 1905
lämnade 260,000 tons kväfve. Kväfvet i ammoniaksalter,
tillverkade vid gasverken i Europa uppgår till omkring
en fjärdedel af sistnämnda belopp. Denna siffra måste
naturligtvis ökas med den amerikanska produktionen, men
man ser dock att den artificiella kväfvetillförseln till jorden
ej uppgår till mer än omkring en tusendedel af den
naturliga.
Kväfvet i luften utgör 3,980 biljoner ton. Man ser
däraf, att endast omkring en del af tre miljoner af luftens
kväfve årligen förbrukas genom elektriska urladdningar,
detta under förutsättning att kväfvetillförseln till hafvet
är lika stor som den till landet pr kvadratkilometer. Det
så bundna kväfvet kommer växterna på landet och i hafvet
till godo och kväfvet återgår genom växternas
lifsverksamhet eller efter deras förmultning till atmosfären eller
till hafvet, hvars kväfvehalt genom absorption står i
jämvikt med luftens. Någon nämnvärd utarmning af luftens
kväfve ha vi därför ej anledning antaga, och detta stäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
