Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solens undergång, nebulosornas uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enklaste förklaringen får man genom att antaga, att
stjärnan vid uppblossandet till följd af hög temperatur
och tryck visade utbredda spektrallinjer. hvaraf den
violetta delen absorberades af mot oss utströmmande
gasmassor, som voro starkt afkylda på grund af den häftiga
utvidgningen. Naturligtvis strömmade dessa gaser ut mot
alla riktningar från stjärnan, men vi kunde ej iakttaga
andra än dem, som absorberade stjärnans ljus, det vill säga
lågo mellan stjärnan och jorden och följaktligen
strömmade ut mot jorden.
Så småningom minskades ljuset af metallinjerna och af
den kontinuerliga spektralgrunden, först i violett, medan
vätgas- och nebulosalinjerna fortfarande voro tydliga,
stjärnan visade likasom andra nya stjärnor efter en tid
nebulosaspektrum. Detta egendomliga faktum konstaterades
först af H. C. Vogel hos den nya stjärnan i Svanen (Nova
Cygni 1876). En stjärna P i Svanen, som uppblossade
år 1600, visar fortfarande ett spektrum antydande
utströmning af vätgas. Det synes icke omöjligt, att denna »nya»
stjärna ännu ej hunnit till jämvikt utan fortfarande
utsänder kalla gasströmmar. För erhållande af
absorptionsspektrum fordras endast obetydliga gasmängder, så att
gasförlusten kan pågå en längre tid utan att förrådet
därför behöfver uttömmas.
Om de egendomliga ljusmoln, som observerades kring
Nova Persei, hafva vi redan förut talat. Två ringformiga
moln rörde sig bort från stjärnan med en hastighet af
1,4 och 2,8 bågsekunder pr dag (under tiden 29 Mars 1901
till Febr. 1902). Beräknar man därur tillbaka den tid, då
de skulle utträdt ur stjärnan, finner man den 8 Febr. och den
16 Febr. 1901 rätt nära öfverensstämmande med tiden för
stjärnans största ljusstyrka, den 23 Februari. Det synes
således ej vara något tvifvel om, att de ursprungligen
utgått ur stjärnan, och att de bero på strålningstrycket.
Deras ljus visar ingen märklig polarisation, det kan således
ej vara reflekteradt utan beror troligen på elektriska ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
