- Project Runeberg -  Världarnas utveckling /
130

(1906) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solens undergång, nebulosornas uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



ligt häftig centrifugalkraft, som breder ut denna massa
till en stor roterande skifva. Då trycket i dennas yttre
delar är jämförelsevis ringa, blir också gasernas täthet
därstädes mycket nedsatt. Den häftiga utvidgningen, och
i ännu högre grad den starka värmestrålningen, sätta snabbt
ned temperaturen, så att vi ha framför oss en stor
centralkropp, hvars inre delar ha en högre täthet och likna
materien i solarna, hvars yttre delar däremot äro
förtunnade och nebulosartade. Kring denna centralkropp synas
resterna af de två gaskvastar, som stöttes ut omedelbart
efter den häftiga sammanstötningen af de två
himlakropparna. En ej obetydlig del af materian i dessa
spiralvridna ytterpartier har troligtvis aflägsnat sig i det
oändliga fjärran för att hopsamlas kring främmande
himlakroppar eller för att bilda delar af de stora oregelbundna
nebulosorna, som såsom töcken lägra sig kring
stjärnsamlingarna. En del åter har ej förmått att aflägsna sig från
centralkroppen utan har stannat kvar kring denna, försatt
i en kretsande rörelse kring centralkroppen. Till följd af
denna ytterst långsamma, kretsande rörelse försvagas
småningom konturerna hos de båda spiralerna, som allt mer
närma sig till att bilda töckenringar omgifvande den
centrala massan.

Denna spiralvridna form (fig. 39) hos nebulosans yttre delar
har länge tilldragit sig en hög grad af uppmärksamhet. Man
har därvid alltid iakttagit, att tvänne spiralarmar slingra
sig kring centralkroppen. Denna form antyder, att
materien där befinner sig i en roterande rörelse kring en
axel i spiralens midt, från hvilken den strömmat ut åt
två motsatta sidor. Stundom synas de spolformade —
mest bekant bland dessa är den stora nebulosan i
Andromeda. Ett närmare betraktande med skarpare instrument
ger likväl vid handen, att äfven dessa äro spiralformade,
men att de synas spolformade (se fig. 40), emedan vi se
dem från sidan. Den berömde amerikanske astronomen
Keeler, som mer än någon annan sysselsatt sig med ne-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:42:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utveckling/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free