- Project Runeberg -  Världarnas utveckling /
145

(1906) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solens undergång, nebulosornas uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



dande stoftringar kan maximet eller minimet, såsom lätt
inses, något förskjutas åt sidan, och sålunda tiden mellan
maxima och minima något rubbas. För några stjärnor är
denna rubbning i periodlängden så stark, att man ännu ej
lyckats påvisa någon enkel period. Den mest bekanta
stjärnan af detta slag är den klara röda stjärnan
Beteigeuze i Orions stjärnbild. Denna stjärnans ljusstyrka
växlar oregelbundet mellan storleksordningarna 1,0 och 1,4.
De allra flesta föränderliga stjärnor tillhöra Mira-typen.
Andra tillhöra den efter den föränderliga stjärnan Beta
i stjärnbilden Lyran så kallade Lyra-typen. Hos många af
dessa har man på grund af variationen i deras spektra
påvisat att de röra sig kring en mörk stjärna som
»ledsagare» eller rättare kring de två stjärnornas gemensamma
tyngdpunkt. Man förklarar vanligen deras ljusväxling
genom antagandet, att den ljusa stjärnan stundom delvis
bortskymmes af den mörka ledsagaren. Men en massa
oregelbundenheter i deras perioder, äfvensom andra
omständigheter, antyda, att denna förklaring ej räcker till. Det
är tydligt, att vi genom antagande af kring stjärnorna
kretsande stoftringar jämte de större mörka
kondensationscentra kunna bilda oss ett begrepp om dessa stjärnors
ljusväxling. Dessa stjärnor tillhöra de hvita eller gula
stjärnorna, stoftet spelar i deras omgifning ej så stor roll
som i Mira-stjärnornas. Periodlängden för deras ljusvariation
är också vida kortare, vanligen endast några få dagar,
för den kortaste kända endast 4 timmar, medan
Mira-stjärnornas periodlängd uppgår till minst 65 dagar och
kan uppnå ända till två år — troligen finnas sådana med
ännu längre period, fastän de ännu ej blifvit undersökta.
Nära Lyra-stjärnorna komma Algol-stjärnorna, hvilkas
ljus-växling kan förklaras med tillhjälp af antagandet, att en
annan (ljus eller mörk) stjärna rör sig i deras närhet och
stundom delvis skymmer bort deras ljus. I detta fall är
stoftet nästan alldeles borta, dessa stjärnors spektra till-



TO

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:42:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utveckling/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free