Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nebulosatillståndet och soltillståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6i
Detta torde möjligen bero därpå, att ljuset från stjärnorna
i denna nebulosa, som vi se nästan från dess kant,
delvis utsläckes af stoft i dess yttre delar, liksom fallet var
med ljuset från den nya stjärnan i Perseus under hennes
period af växlande ljusstyrka.
Våra undersökningar förde oss till den slutsatsen, att
kring centralkroppen i en nebulosa är lagrad en oerhördt
utsträckt gasmassa som roterar kring sin axel, och
därutanför röra sig kring centralkroppen de öfriga
kondensationscentra med anhopningar af gasmassor kring dem.
På grund af friktion mellan dessa invandrade massor och
den ursprungliga gasmassan, som roterar i
centralkroppens äkvatorialplan ha de invandrade massorna alltmer
närmat sig sagda plan, som därför föga skiljer sig från
ekliptikan. Slutligen erhålla vi ett verkligt planetsystem,
däri planeterna äro omgifna af kolossala gasbollar likasom
stjärnorna i Plejaderna (se fig. 43). Om nu, såsom i
solsystemet, planeterna ha mycket liten massa jämförd med
centralkroppen, afkylas de ofantligt mycket hastigare än
denna. Deras gasmassor sjunka hastigt tillsammans och
därvid minskas deras rotationstid, som ursprungligen
på grund af tidvattens-verkan i gasmassan sannolikt föga
skiljde sig från centralkroppens. Till följd af
centralkroppens alltjämt mycket stora utsträckning utöfva de
kringvandrande planeterna en mycket stor tidvattens-verkan
på denna. Dennas omvridningshastighet minskas och
planetens omloppstid sträfvar att ökas. Därigenom störes
jämvikten och återställes på det sätt, att planeten, så att
säga, lyftes bort från solen, såsom G. H. Darwin så sinnrikt
visat angående månens förhållande till jorden. Likartade
förhållanden göra sig gällande kring planeterna, som på
detta sätt erhålla sina månar. Sålunda erhåller man
en förklaring af det märkvärdiga förhållandet, att alla
planeter röra sig i nästan samma plan, den så kallade
ekliptikan, längs banor, som äro nära cirkelformade och
1 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
