Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifvets utbredning genom världsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna hålla sig grobara under transport från ett
planetsystem till ett annat.
På vägen från vår planet skulle lifsfröna i fråga vara
utsatta för starkt solljus under omkring 1 månad, och
man har ju visat att de starkast brytbara strålarna i
solljuset döda bakterier och deras sporer på jämförelsevis
kort tid. Emellertid ha de försök, som gjorts med sporer,
vanligen anställts så, att sporerna haft tillfälle att gro på
ett fuktigt underlag (Marshall-Wards undersökningar). Detta
motsvarar alls icke förhållandet med sporer sväfvande i
det interplanetariska världsrummet. Vidare har Roux
visat, att mjältbrandssporer, som hastigt dödas af solljus
vid fritt tillträde af luft, ej göra det om detta villkor
borttages. Några sporer lida föga, om ens någon inverkan
af belysning. Detta är enligt Duclaux’ undersökningar
exempelvis fallet med Tyrothrix scaber, som förekommer i
mjölk, och som kan lefva bortåt 1 månad i intensivt
solljus. Alla botanister, som jag rådfrågat angående denna
sak, äro också af den meningen, att man ej med någon
slags säkerhet kan påstå, att sporerna skulle förstöras af
ljusstrålningen under deras vandring genom världsrymden.
Man kan vidare anmärka, att sporerna vid sin
transport genom världsrymden under den ojämförligt längsta
tiden äro utsatta för en oerhörd köld, hvilken de möjligen
ej skulle uthärda. Då sporerna passera Neptunbanan har
deras temperatur sjunkit ända till — 2200, och längre ut
går den kanske ned ännu lägre. Under den sista tiden
ha vid Jenner-institutet i London försök gjorts med
bakteriesporer, som under 20 timmar höllos vid en
temperatur af — 252° (i flytande vätgas). Deras grobarhet
förstördes icke. Ännu längre gick prof. Macfayden i
London, som visade, att mikroorganismer kunna hållas sex
månader vid omkring — 2000 (i flytande luft) utan att
förlora sin grobarhet. Enligt hvad man berättade mig
vid mitt senaste besök i London, ha dylika försök
utsträckts till ännu längre tider med samma resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
