- Project Runeberg -  Tankar i utvandringsfrågan /
1

(1913) Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics, Americana
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Till utvandringens historia hava i Emigrationsutredningens
bilagor samt i betänkandet lämnats åtskilliga statistiska data.
I fråga om utvandringens inre historia meddela bilagorna ett
otal spridda drag; såsom ett slags sammanfattning härav –
om ock mycket ofullständigt och ofullkomligt – får kanske
betraktas den allmänna framställningén i betänkandets Avd.
II och III samt här närmast följande och sista del.

Tvivelsutan hava orsakerna till utvandringen varit ganska
olika under olika tider. För att giva ett litet begrepp om de
särskilda perioderna av den svenska utvandringens historia
välja vi tre små »bilder ur livet» från olika tidpunkter, hämtade
ur de meddelanden, som inkommit till emigrationsutredningen.


Den första av dem lämnas av Gerhard Magnusson, i hans
skildringar från Jösse härad. Den är hämtad från senare
delen av 1850-talet och lyder sålunda:[1]

»Den förste, som emigrerade till Amerika från dessa trakter, synes
ha varit en hemmansägare Olof Andersson i Humslid, Gillberga, mot
gränsen till Brunskogs socken, Jösse härad.

Man berättar om ’Olof i Humslid’ att han var en man före sin tid.
Per Wieselgrens nykterhetsverksamhet hade i honom fått en av sina
trognaste anhängare, och han försökte genom eget personligt föredöme
och genom en ivrig, ibland nästan hänsynslöst häftig propaganda
omvända sin hembygds befolkning till nykterhet och rena seder. År 1851
var han riksdagsman i bondeståndet, men synes icke ha funnit sig
väl bland lagstiftarna i huvudstaden. Han avsade sig förtroendet och


[1] Bilaga VIII, Jösse härad, sid. 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:42:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utvfraga/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free