Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordstyckningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
daglönare, och bland dessa kan ju alltid utflyttningshågen
förutsättas. På en ort åter med smärre brukningsdelar måste
de självständigt näringsdrivande jordbrukarnas antal vara det
vida övervägande; i denna jämförelsevis oberoende ställning
kunde någon gång ligga en motvikt mot utvandringslusten.
Under tidernas lopp har naturligtvis de modiflerande
omständigheternas antal och betydelse blivit allt större. Sedan
utvandringens begynnelse är nu redan ett halvt sekel förflutet,
och Sverige är industrialiserat i en grad, som man då icke
kunde ana. Nu för tiden är det därför icke lätt att konstatera
något samband mellan jordstyckning och utflyttning. En allt
större betydelse får säkerligen tillmätas de olika bygdernas
folklynne. Och här komplicerar sig förhållandet ytterligare
därigenom, att detta folklynne kanske mången gång är en
bidragande orsak också till att jordstyckningens egen historia
på olika orter ställt sig så som den faktiskt gjort. Det kan
vara samma egenskaper hos upplänningen, som åstadkommit
både att jorden i Uppland fått förbliva uppdelad i jämförelsevis
färre lotter ån annorstädes och att upplänningen ej
gärna emigrerar. I båda hänseendena kan däremot värmlänningens
lynne tänkas ha verkat i den motsatta riktningen.
Angående den betydelse, som gällande sedvänjor vid arvskifte
äga för jordstyckningen, redogöres något närmare under
rubriken Hemmansägareklassen här nedan.
I sitt omnämnda arbete om den svenska jordstyckningspolitiken
betonar doc. Wohlin, att lagstiftningsåtgärderna i detta fall i
längden visade sig icke kunna hålla stånd gentemot utvecklingens
egen gång - tills ju hela denna lagstiftning till sist inhiberades,
såsom ej längre ens i teorien motsvarande sitt ändamål. Vi återgiva
här hans slutord i ämnet, så lydande:
»Från allmännare synpunkter sett, är den gamla besutenhetspolitikens
misslyckande i Sverige ett bevis, bland många andra, på omöjligheten
att genom lagstiftningsåtgärder hejda en oundviklig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
