Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemmansägareklassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Doc. Wohlin har betitlat sin avhandling i Bilaga X: »Faran
av bondeklassens undergrävande i sammanhang med de gamla
arvejordsåskådningarnas upplösning, emigrationen och bondjordens
mobilisering.» Det betänkliga i företeelsen år väl dels
upplösningen av släkttraditionerna - vilken, såsom allt bortdöende
av tradition, i viss mån innebär ett moraliskt försvagande
dels den liknöjdhet och ringaktning för allt vad jordbruk heter,
som i våra dagar är en så vanlig företeelse hos den nya
generationen inom våra bondesläkter. Gentemot denna »jordtrötthet»
hos vår gamla allmoge står en växande »jordhunger» hos de klasser
av samhället, som ännu ej prövat jordbesittningens glädje och
risker - ett behov, som särskilt den i våra dagar med så mycket
intresse omfattade »egnahemsrörelsen» söker både att framkalla och
att tillmötesgå. Denna egendomliga överflyttning av en hel del av
den svenska jorden från en gammal samhällsklass till en ny utgör
en av de mest anmärkningsvärda företeelserna i det nutida Sveriges
ekonomiska historia.
Vad är orsaken till jordtröttheten? Svaret är alltid: »jordbruket
bär sig inte»; »det är den sämsta hantering som finns»;
»ingenstädes annars lönas ens arbete med så ringa avkastning».
Särskilt i skogsbygderna - även utanför Norrland - växer
pessimismen, när man ser huru år efter år skogskapitalet måste
tillgripas för att hålla jordbruket över vattnet. Därtill har
man ju i Amerika jorden så gott som till skänks, en jord ej
belastad med inteckningar och skatter och krävande jämförelsevis
litet arbete. En del av våra emigrerade hemmasöner
bliva i själva verket jordbrukare igen i Amerika. Jordtröttheten
gäller alltså i dessa fall endast jorden i Sverige.
Såsom botemedel mot ovannämnda onda framhålles vanligen
endast ett: större upplysning, i och för jordens intensivare
skötsel. Från många av våra meddelare upprepas och betonas
detta, i ordalag som ibland nästan verka inlärda och därför
hos läsaren uppväcka ett stilla tvivel. Att ett rationellt jordbruk
både skapar ett livligare intresse hos brukaren och giver
bättre avkastning, är väl i och för sig obestridligt. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
