- Project Runeberg -  Tankar i utvandringsfrågan /
31

(1913) Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics, Americana
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torpareklassen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppsades till avflyttning samt torpet avhystes och indrogs under
huvudgården. Härtill leddes jordägarna visserligen oftast av de
ekonomiska överväganden, vilka ovan angivits. Men jordtorpens
indragning blev dock på somliga orter och under vissa tider mera en
modesak ån en väl överlagd och motiverad åtgärd, i vilka fall många
indragningar av torp torde hava ägt rum, vilka icke i längden bleve
för jordägarna fördelaktiga.

Den nu anmärkta huvudanledningen till jordtorpens numeriska tillbakagång
fortfor inom vissa av rikets provinser att göra sig gällande även
under årtiondena närmast efter 1860-talet. Ännu in på 1880-talet voro
nämligen de ekonomiska förhållanden flerstädes för handen, vilka gjorde
det för jordägarna fördelaktigt att övergå till stataresystemet.
Trots den tillväxande emigrationen samt folkströmningen
till städerna och industrien var nämligen tillgången på arbetskraft
ännu ganska riklig, den betydande stegring av arbetslönerna, som
sedermera försiggått, var blott i sin begynnelse, och svårigheter mötte
alltså icke att få den arbetskraft, som vid torpens indragning gick
förlorad, i annan form ersatt. Ännu fram till mitten av 1880-talet
bibehöll och utvecklade sig vidare på många håll det extensiva
brukningssystemet. Särskilt var så förhållandet i de trakter av riket,
där havreproduktionen, under inflytande av de ännu höga priserna
på detta sädesslag, spelade huvudrollen i hushållningen. Slutligen
ägde många indragningar av jordtorp rum i sammanhang med de
ännu på 1880-talet flerstädes talrika laga skiftena.

I viss mån redan fr. o. m. 1860-talet, men i synnerhet fr. o. m.
1880-talet, har emellertid den svenska jordtorpareklassens tillbakagång
haft andra och mera sammansatta orsaker än de under tiden dessförinnan
huvudsakligen verksamma. Det är dessa de senaste årtiondenas
förhållanden, icke de här ovan angivna, vilka böra tagas
betraktande vid bedömande av torparefrågans nuvarande läge och vid
bedömande av spörsmålet, i vad mån denna fråga för närvarande påkallar
statsmakternas ingripande.

Såsom känt, har den ekonomiska situationen på den svenska landsbygden
under de senaste årtiondena undergått väsentliga förändringar.
En betydande avfolkning av landsbygden har ägt rum, i sammanhang
med emigrationen och med den till följd av rikets växande
industrialieering ökade inflyttningen till städer och fabrikssamhällen
Torpareklassens minskning har varit ett led i denna allmänna
folkutflyttning, vilken träffat alla klasser av lauthefolkningen.
Orsakerna till torpareklassens tillbakagång hava fördenskull i icke ringa
mån varit sådana ekonomiska faktorer, som i allmänhet föranlett
lantbefolkningens bortflyttning och som alltså icke haft sammanhang med
de särskilda förhållanden, vilka varit förenade med torpinstitutionen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:42:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utvfraga/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free