Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordbrukskrediten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Över huvud söka dessa föreningar (i vilka även rätt många större
jordbrukare, av intresse för den goda saken, ingått såsom medlemmar)
att verka för de mindre jordbrukarnas böjande, icke blott i ekonomiskt
hänseende utan även i sedligt och intellektuellt avseende. I flera
tyska länder och i Österrike hava dessa föreningar omfattats med stort
intresse av de offentliga myndigheterna och även i några fall erhållit
materiellt understöd. I allmänhet har dock deras verksamhet varit
grundad på verklig självhjälp och krönts med ganska stor framgång.
Till den fullständiga organisationen hör att, sedan ett antal sådana
föreningar kommit till stånd i ett land eller en landsdel, av dem
bildas ett förbund eller en centralkassa, som har till
uppgift bl. a. att utjämna överflöd och brist på lånemedel i de särskilda föreningarna, över vilkas ekonomiska verksamhet förbundets eller
centralkassans styrelse också äger att utöva en tämligen vittgående kontroll.»
Solidaritet är kanske vad som i våra dagar mest av allt fattas
bland Sveriges allmogemän, åtminstone på det ekonomiska området. (Bland
våra nytillkomna småbrukare är däremot sammanhållningen, såsom bekant,
ganska högt utvecklad.) Kunde låneföreningar, av ovannämnda eller
annan lämplig typ, komma till stånd bland våra jordbrukare, skulle detta
säkert bliva en kraftig väckelse till solidaritet också på andra områden.
Utan att man övervinner den inrotade ömsesidiga misstro, som gör sig så
starkt gällande inom vårt gamla hedervärda svenska bondestånd, lära väl
alla åtgärder »till bondeklassens bevarande» visa sig fruktlösa. Vår tid,
mer än varje annan, är ju i första rummet sammanslutningens, organisationens.
Såsom det mindre svenska jordbrukets »apostel» i våra dagar
betraktas med rätta lantbruksläraren Rösiö. Man måste också
obetingat skänka sin beundran åt hans i så många hänseenden
fruktbringande arbete, som säkerligen i en framtid skall
tillvinna sig större erkännande än nu. Men av vad vi haft
tillfälle att se av hans uttalanden vill det synas, som delade
även han den allmänneliga likgiltigheten för de rent ekonomiska
problemen inom jordbruksnäringen. Annars kanske Rösiö, utom så
mycket annat, kunde blivit även vår svenske Raiffeisen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
