Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egnahemsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Särdeles lärorikt även för oss svenskar är det väldiga
kolonisationsarbete, som i våra dagar pågår i Preussen. En
utförlig redogörelse härför meddelas i Emigrationsutredningens
Bilaga XIV. I Preussen skyr man icke uppoffringar för saken,
och det till och med i största skala. Egentliga anledningen
härtill är visserligen det speciellt nationella syftet att
skapa en tysk jordbrukande befolkning inom de polska distrikten.
Men även om Sverige är i den lyckliga belägenheten att ej behöva
göra uppoffringar för dylika ändamål, ligger dock ett för oss
efterföljansvärt exempel i den energi och den omtanke,
varmed man i Preussen går till väga. I vårt land synes man vara
alltför rädd för att riskera något, vilket dock
i själva verket aldrig kan undgås, om man vill vinna ett
resultat. Om egnahemsrörelsens uppgift kan i huvudsak förverkligas,
måste vinsten härav även för staten bli så betydlig, att det ej är
att räkna med, om på vissa håll uppstå smärre förluster. Att söka
skydda sig för dessa senare genom överdrivna garantier och mer än
nödigt omständliga formaliteter borde ju självfallet betraktas såsom
en olycklig politik. Tyvärr visar erfarenheten, att vi dock i detta
fall hava många dylika missgrepp att bekämpa i vårt i allmänhet så
byråkratiskt anlagda land. Att saken verkligen låter sig utföra
med ganska enkla medel, visar den ovan omnämnda redogörelsen för
förhållandena i Norge.
I fråga om de hittills i vårt land åstadkomna resultaten av
egnahemsrörelsen synes Kristianstads län komma i första rummet. Under
årtiondet 1901/10 voro i detta län såväl födelseöverskott som folkökning märkbart högre än under 1890-talet; det är icke omöjligt att detta
förhållande i viss mån är att tillskriva den betydande omfattning, som skapandet av nya jordbruk hunnit i dessa trakter.
Till småbrukarklassen kunna på visst sätt räknas även kronotorparna. Både från Kristianstads och från Västerbottens län förnimmas starka klagomål över dessas ställning. Västerbottens läns hushållningssällskap uttalar sig på följande sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
