Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rester, som ännu finnas kvar av den gamla nordsvenska hästrasen;
förtjänsten härav tillkommer huvudsakligen en enskild man, arkitekten Törnqvist. Huruvida ej dessa ansträngningar redan komma för sent, är
kanske ännu omöjligt att avgöra.
Svinskötseln utvecklade sig ganska kraftigt under de första
årtiondena av mejerivasendets uppblomstring; men den allmänna stagnation,
som i våra dagar synes hota hela vårt svenska lantbruk, har ej heller
uteblivit i förevarande fall. Mellan åren 1900 och 1910 ökades antalet svin endast med 19 procent, vilket är tämligen ringa. I förhållande till landets
folkmängd är Sveriges svinskötsel också ännu jämförelsevis obetydlig, och importen av fläsk är fortfarande i vanliga fall större än exporten, om än
vissa av de allra senaste åren göra undantag. Även under dessa år är dock den totala fläskexporten relativt taget ganska obetydlig.
Fårskötseln har, såsom bekant, under den senaste mansåldem gått
oerhört tillbaka i vårt land. Om detta överallt har varit i överensstämmelse med sunda ekonomiska principer, är kanske tvivel
underkastat. Väl får man noga akta sig för det hos oss så vanliga
missgreppet att, när en tillbakagång på något håll konstateras, genast
rusa åstad och söka huru denna skall kunna motarbetas, utan all undersökning om, huruvida ej kanske tillbakagången är förklarlig och rimlig och huruvida
den ej helt naturligt motsvaras av framsteg på andra håll. Men har en dylik sakkunnig undersökning verkligen skett i fråga om fårskötseln? Kan det ej tänkas, att dess försummande mången gång beror helt enkelt på, att
mjölkproduktionen blivit en modesak, för vilken man, rent tanklöst, låter allt annat stå tillbaka? Finnas icke trakter i vårt land,
där fårskötseln, rätt ordnad, skulle ställa sig ekonomiskt givande
vid sidan av den nu nästan uteslutande drivna nötboskapsskötseln?
Allt detta borde noga undersökas. Så mycket större skäl finnes härtill,
som också mjölkproduktionen för närvarande hotar att stagnera. Problemet
är, om ej en ny och rationellare arbetsfördelning behöver genomföras i
fråga om ladugårdsskötselns särskilda grenar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
