- Project Runeberg -  Tankar i utvandringsfrågan /
Inledning

(1913) Author: Gustav Sundbärg - Tema: Americana, Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
1

Till utvandringens historia hava i Emigrationsutredningens bilagor samt i betänkandet lämnats åtskilliga statistiska data. I fråga om utvandringens inre historia meddela bilagorna ett otal spridda drag; såsom ett slags sammanfattning härav -- om ock mycket ofullständigt och ofullkomligt -- får kanske betraktas den allmänna framställningén i betänkandets Avd. II och III samt här närmast följande och sista del.

Tvivelsutan hava orsakerna till utvandringen varit ganska olika under olika tider. För att giva ett litet begrepp om de särskilda perioderna av den svenska utvandringens historia välja vi tre små »bilder ur livet» från olika tidpunkter, hämtade ur de meddelanden, som inkommit till emigrationsutredningen.

Den första av dem lämnas av Gerhard Magnusson, i hans skildringar från Jösse härad. Den är hämtad från senare delen av 1850-talet och lyder sålunda: [1]

»Den förste, som emigrerade till Amerika från dessa trakter, synes ha varit en hemmansägare Olof Andersson i Humslid, Gillberga, mot gränsen till Brunskogs socken, Jösse härad.

Man berättar om ’Olof i Humslid’ att han var en man före sin tid. Per Wieselgrens nykterhetsverksamhet hade i honom fått en av sina trognaste anhängare, och han försökte genom eget personligt föredöme och genom en ivrig, ibland nästan hänsynslöst häftig propaganda omvända sin hembygds befolkning till nykterhet och rena seder. År 1851 var han riksdagsman i bondeståndet, men synes icke ha funnit sig väl bland lagstiftarna i huvudstaden. Han avsade sig förtroendet och
2
verkade ännu några år för sina idéer i Värmland, där denna tid husbehovsbränningen och dryckenskapen tagit en oerhörd omfattning, men tröttnade slutligen på striden. Det var inte endast mot dryckenskapslasten han kom i strid, utan det blev så småningom mot hela samfundsordningen, som den tiden ansågs till god del vila på brännvinsbränningen. Kampen fick föras även mot prästerskapet, som var den rådande ordningens vårdare och väktare, och detta tvingade honom slutligen att nedlägga vapnen.

Han hade känt sig kallad till apostel för nykterhetssaken i Värmland, men när han icke kunde finna den uppmuntran och det stöd han väntat, så började han rikta tankarna på utvandring. År 1855 på hösten reste han från sin familj till Amerika för att höra sig för om förhållandena där, och på sommaren 1856 kom han tillbaka hem. På fråga hur han hade funnit det i Amerika svarade han, att där hade man icke endast den rena läran utan man hade också ’det rena levernet’. Och så beredde han sig till att taga hela familjen med sig över till det främmande landet.

Han hade en bra gård, som han skött med insikt och omsorg, och man kan sluta av åtskilligt att han var en förmögen man. Men själv ansåg han sig icke kunna svara för att hans sju barn, fem flickor och två gossar, kunde här i landet bli uppfostrade ’till skickliga människor’, och därför, förklarade han, reste han sin väg. Strax före midsommaren 1858 begåvo sig således Olof Andersson i Humslid med hustru och sju barn samt även en ung bondson från trakten på resa till Amerika. I tio veckor vistades de på havet.

Den egendomliga händelsen med de tio, som reste så långt bort till främmande land, var i många år samtalsämnet i trakten och lever ännu i friskt minne hos en och annan.

Olof Andersson var, när han med sin familj emigrerade, 45 år. Han dog vid 52 års ålder, och samma år även hans äldste son, men hustrun med de övriga barnen lyckades ändå draga sig fram. En dotter blev gift med en man, som numera är känd som en av de rikaste svenskarna i Amerika.»

Här ha vi för oss en av utvandringens pioniärer; han och hans resa bli en legend i stora delar av Värmland och lockade som en ledstjärna. Både i Sverige och i Amerika var allt olika mot nu. I Sverige vilade försoffningen ännu mångenstädes tung -- olidlig för vakna och tänkande människor. I Amerika härskade ännu de gamla »pilgrimsfädernas» anda, och allt var nytt och allvarligt och förhoppningsfullt, och allt var -- möjligt.
3

Vi flytta oss nu ett årtionde längre fram, till 1860-talets nödtider. Denna gång lämnas livsbilden av emigranten själv och lyder så: [2]

»Jag är född 1855 i Kronobergs län. Hemmanet som min far ägde var vad de kallade en 1/2 gård, och såsom många andra gjorde far konkurs. Det var åren 1867 eller 1868. Vi fingo lämna vårt forna hem och flyttade till ett litet hus som var på hemmanet, och far reste till Danmark för att få arbete och var där några månader. Vi voro två söner. När min bror var konfirmerad, reste han till Tyskland, ty agenter därifrån foro omkring och stadde gossar. När far kom hem från Danmark, gjorde han kontrakt med en bonde i en annan by att uppodla ett torp på hans gård och såsom arrende betala 30 riksdaler om året. Vi byggde hus själva. Det var 3 tunnland jord, så stenbemängd och saktfärdig att bruka, så det ville inte bära sig att få sitt uppehälle på den. En dag på våren 1870, då far och jag voro hos farbrors och hjälpte honom att täcka ladugården, så sade min far: ’Anders Daniel, hjälp mig till Amerika!’ Farbror svarade: ’Kära du, det kan jag inte. Jag har inte penningar.’ Far sade: ’Jag vill endast du skall gå i borgen för mig.’ ’Det skall jag göra’, sade farbror. Kort tid därefter voro far och jag på väg till Amerika.»

Den tredje bilden ligger vår egen tid nära. Den meddelas av Helge Nelson, i hans skildringar från Öland, och är helt kort: [3]

»Tidningen Barometern för den 17 mars 1909 innehöll följande notis: ’Amerikafebern har åter börjat grassera på Norra Öland. Från de två nordligaste socknarna anträdde förliden lördag ej mindre än 21 personer sin resa till Amerika. Denna utvandrareskara kommer under den närmaste tiden att efterföljas av andra.’

Det kan måhända förtjäna tilläggas, att denna skara unga män och kvinnor stod under ledning av ett par återvändande svensk-amerikaner. När färden gick fram efter de öländska landsvägarna ned till Färjestadens hamn, skedde den under ’Hiawathas’ toner, under skämt och glam. Den efterlängtade resan hade ju blivit verklighet.»

Denna bild från våra egna dagar kräver inga kommentarier. Men skillnaden mot förr är stor.

*
4

Att en utvandring, som uppträder i så skiftande former, skall ha en mångfald av orsaker, säger sig självt. Vid ett tidigare tillfälle har jag haft anledning framhålla, att det att tala om den svenska utvandringen är detsamma som att tala »om Sverige»: det finnes näppeligen någon vare sig politisk, social eller ekonomisk fråga i vårt land, som icke direkt eller indirekt beröres av utvandringen.

När i ett land, så folkfattigt som vårt, under loppet av endast ett par mansåldrar en million av rikets inbyggare övergivit fäderneslandet och »satt sig alldeles neder under främmande herrskap», är ju också redan på förhand sannolikt, att orsakerna icke kunna vara så att säga enstaka, utan att, om man vill finna dem, det behöves att genomgå vårt samhälle »till huvud och lemmar» och söka i varje hänseende göra sig reda för vad som icke är såsom det borde vara, och huru möjligen utvägar må finnas till bristernas avhjälpande.

I Emigrationsutredningens bilagor och i någon mån även i föregående avdelningar av betänkandet är samlat ett omfattande material för studiet av utvandringens orsaker. En fullständig sammanfattning av allt detta är jag ej i stånd att giva. Därtill erfordrades en detaljerad sakkunskap inom de mest skiftande områden, som knappast hos någon låter sig förutsättas såsom samlad. I stort sett måste jag alltså i första rummet hänvisa till vad i de särskilda bilagorna meddelas angående varje fråga för sig. Men några allmänna reflexioner om »utvandringens orsaker och åtgärderna för dess inskränkande» har jag dock ansett mig böra här bifoga, och i överensstämmelse med det ovan sagda ha dessa reflexioner tillfälle att röra sig snart sagt om allt mellan himmel och jord. Detta är en svaghet, som i viss mån sammanhänger med uppdragets beskaffenhet. De uttalanden, som här komma att göras, framträda också utan anspråk; de må finna sitt stöd uti Emigrationsutredningens resultat i dess helhet, eller de må, i brist av dylikt stöd, göra sig gällande så gott de själva förmå.
5

När alltså här det svenska samhället i alla sina grenar framställes till en hastig totalinspektion, kunde det synas naturligast att börja med de allmänt samhälleliga faktorerna: statsskick och förvaltning, kyrkliga och sociala förhållanden m. m. För emigrationsfrågan är dock, när det direkta sammanhanget avses, vårt näringsliv och dess förhållanden av en så avgörande betydelse, att det synes oss vara mest givande att göra början med detta. Vi skola alltså här närmast till kortfattad behandling upptaga var och en av vårt lands viktigaste näringsgrenar, görande början med den viktigaste av dem alla, eller det svenska jordbruket. Att detta fått sig en utförligare behandling tillmätt än övriga näringar, beror därpå, att det är missförhållanden inom jordbruket, som för närvarande egentligen förklara emigrationen från vårt land. De övriga näringskällornas utveckling i Sverige i våra dagar är, om ock icke i alla hänseenden mönstergill, dock i stort sett glädjande och skulle icke ensam för sig föranleda den utvandring, som gjort och gör varje tänkande fosterlandsvän så många bekymmer.


[1] Bilaga VIII, Jösse härad, sid. 6.

[2] Bilaga VII, sid. 135.

[3] Bilaga VIII, Öland, sid. 36.


The above contents can be inspected in scanned images: 1, 2, 3, 4, 5

Project Runeberg, Sun Dec 21 22:56:02 2003 (runeberg) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/utvfraga/01.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free