Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergsbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är vanligt att anse vårt järns överlägsenhet ligga i de
använda råämnenas renhet. Detta innebär dock blott halva
sanningen, ty säkert beror densamma lika mycket på den
skicklighet och omsorgsfullhet, varmed järnets framställning
hos oss bedrives. Den som följt vår järnhantering under de
senaste decennierna vet väl, att fordringarna på järn och
stål oupphörligen ökats och därjämte i hög grad specialiserats
med hänsyn till uppkomna nya behov. Det länder våra metallurger
av alla grader till beröm, att de nya fordringarna i allmänhet
kunnat fyllas. Utan överdrift torde kunna sägas, att svenskt
järn och stål av de högre kvalitetsklasserna i detta nu är ett
ädlare ämne än det någonsin varit. Häröver äro vi berättigade
att vara stolta, och det ger oss tillika rätt att utan misströstan
motse framtiden. Det har mången gång sett mörkt och kritiskt ut
för vår exporterande järnhantering, men de olycksprofeter, som
spått exportens upphörande, hava hittills alltid kommit på skam.
Må så även för framtiden bli fallet!
Den mängd kvalitetsjärn, som över huvud låter sig avyttra, måste
enligt sakens natur vara och förbliva ringa. Dess dyrhet förbjuder
dess användning till annat än de mest noggranna behov. Därtill
kommer, att man sedan länge i utlandet – delvis med en viss framgång
– sökt och nu ytterligare anstränger sig att genom metallurgiska reningsprocesser framställa en med svenskt järn och stål konkurrerande
vara. Vår förhoppning om en alltjämt växande tillverkningsmängd måste
därför till väsentlig del grundas på den växande förbrukningen av järn
inom landet. För c:a 30 år sedan var Sveriges hela konsumtion av valsat
och smitt järn och stål samt gjuttackjärn omkring 160,000 ton pr år.
Nu har denna årskvantitet vuxit till omkring 470,000 ton, varav dock,
sorgligt att säga, nära hälften täckes genom import. I mån som inomlandskonsumtionen ökades, var naturligtvis järnhanteringen angelägen
att söka fylla behovet. Flera av våra största järnverk hava särskilt
anordnat sin tillverkning för detta ändamål, och vidlyftiga utvidgningar
hava under sista tiden utförts för mötande av den växande efterfrågan
och mötande av den utländska konkurrensen. Endast vissa ännu tullfria
eller för lågt tullskyddade av de större artiklarna – visserligen
mycket betydande i kvantitet – hava ännu icke blivit föremål för
inhemsk tillverkning, men då man bör kunna vänta, att den nya tulltaxan
kommer att fastställa tillräckligt skydd även för dessa artiklar, torde
inom kort vår järnhantering komma att leverera största delen av det
myckna järn, som nu onödigtvis importeras. Att den dagen snart må komma,
det är en väl grundad och sig med varje dag alltmera utbredande önskan,
vars uppfyllande med så mycket större intresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
