Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergsbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motses, som järnhanteringen för närvarande lider svårt av de rådande
tryckta konjunkturerna.»
Det kan ej nekas, att man blir något missmodig, när man
även från så representativt håll ser vår järnhanterings framtid
väsentligen byggas på – tullskydd och på förbrukningen
inom Sverige självt. Vad angår det här uppställda målet, att
Sveriges import av tackjärn skall bringas att upphöra, torde
meningarna vara delade om, huruvida detta verkligen vore
förmånligt för vår järnindustri. Det gives, såsom bekant,
åtskilliga stora artiklar, i fråga om vilka man gjort gällande,
att deras avsättning betydligt underlättas, om det använda
materialet utgöres av annan vara än det i dessa fall onödigt
förstklassiga och dyrbara svenska järnet. Att omöjliggöra
ett rationellt användande av billigare råämnen, och likaså en
annars tänkbar export av dylika billigare, förädlade varor
skulle väl icke för oss innebära någon vinst.
Huru vacker än den svenska bergshanteringens månghundraåriga
historia är beträffande denna närings tekniska bedrift,
får icke förgätas, att bergsbruket från synpunkten av dess
betydelse för Sveriges ekonomiska liv under minst hundra år
befann sig i tillbakagång, och att även numera dess framsteg
äro i kvantitativt hänseende mycket svaga – med det enda
undantaget för senare tiders järnmalmsbrytning. Under sådana
förhållanden är det icke underligt, att en stor del av mellersta
Sveriges gamla bergslager höra till våra främsta utflyttningsbygder.
I detta hänseende kommer bergsbruket bland våra huvudnäringar
jordbruket närmast. I bägge fallen har expansionen varit otillräcklig,
och det är ju detta moment, som för emigrationsfrågan är det avgörande.
Vårt folk ser alltså längtansfullt mot den dag, då Sveriges
mineraliska skatter skola för vårt ekonomiska liv bliva av
fullt den betydelse som de i sig själva äro mäktiga att ernå.
Härför fordras större kapital, bättre ordnade avsättningsförhållanden på världsmarknaden och visserligen även gynnsammare konkurrensvillkor i allmänhet. I detta senare fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
