Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sjöfarten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sjöfarten.
I vårt uttalande av 1906 om emigrationsfrågan, återgivet i
Bilaga XIX, yttras i ovanskrivna ämne följande:
»Sorgebarnet bland våra näringar har sjöfarten länge varit. Väl
synes den för närvarande vara stadd i en ganska glädjande utveckling
– trots alla brister, varom mera här nedan. En liknande uppblomstring
ha vi emellertid fått bevittna en gång förut: i början av 1870-talet.
Men mellan mitten av 1870-talet och mitten av 1890-talet
ligger en så mycket tröstlösare tidrymd av tjugu års stillastående – i
många fall tillbakagång. Vår sjöfart synes vara en ömtålig planta:
under mycket goda konjunkturer kan den skjuta en vacker växt, men
komma trångmål och svaga tider: strax vissnar den och faller av.
Här är tydligen något fel i systemet, och inte äro våra fackmän i
något tvivel om, vilka dessa fel äro. I stället för våra många lilleputsrederier måste vi, såsom andra folk, sammansluta oss till
några få stora företag, med kraft även att stå den onda dagen emot
och med förmåga att göra Sveriges intressen gällande mot främmande konkurrenter. Och våra större samhällen måste frikostigt sörja för
dockor och moderna hamnanordningar. En del av våra städer hava förstått
detta, och det har visat sig vara väl använda penningar. Men huru
många av våra samhällen ha ej härutinnan visat en ödesdiger försumlighet!
Tyvärr måste vi bland dem i första rummet räkna huvudstaden
Stockholm. I årtionden har Stockholms kommunalförvaltning
skötts, såsom existerade varken medborgerliga eller industriella eller
kommuemsiella intressen. Det hjälper ej att saken från privatekonomisk
synpunkt skötts väl (åter den synpunkten, någon annan tyckes ej
existera i vårt offentliga liv!). Resultatet har ock blivit: orimliga
hyror, orimliga levnadskostnader, industriens utvandring och sjöfartens
depression. I Stockholm, om någonstädes, behövde en verklig närings- och
socialpolitik inaugureras. Tecken till en annalkande ny tid saknas
visserligen ej heller. Men här, om någonstädes i vårt land, är det
»periculum in mora».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:42:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/utvfraga/0162.html
