Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöfarten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En omständighet, som ännu ingiver något bekymmer, är
följande. Även denna gång har det stora uppsvinget kommit
till stånd under en tid av ovanligt lysande konjunkturer. Det
återstår att se, huru vår nyskapade sjöfart skall reda sig, när
de sämre dagarna komma. Vi må hoppas, att den nu skall
stå törnen bättre än som var fallet under 1870-talet.
De mången gång mindre lyckliga affärsmetoder, som tränga
sig fram inom det moderna näringslivet, hava icke heller uteblivit
inom den svenska sjöfarten. Det säges vara ganska
vanligt numera, att befälhavareplatserna å våra större fartyg
lämnas endast till personer, som själva insätta ett såsom tillräckligt
ansett belopp i rederiföretaget. Om också detta någon
gång kan vara lämpligt, är dock principen icke utan sina
stora olägenheter och faror; till uppdragandet av en förstarangs
befälhavareklass bidrar den i alla händelser icke. Det hela
är ett exempel bland många, huru nödvändigt det är, att både
den allmänna uppmärksamheten och lagstiftningen med all
vakenhet följa de nya kutymer, på vilka nutidens ekonomiska
liv, med dess våldsamma konkurrens, är så rikt.
Under de senaste båda mansåldrarna ha mer än 1 million
svenskar passerat Atlanten, på resa till Förenta staterna, och
åtskilliga tiotusental hava gjort färden i motsatt riktning.
Passagerareavgifterna för dessa resor torde ha uppgått till
minst 200 millioner kronor. Av dessa väldiga summor har,
praktiskt talat, intet kommit vår svenska sjöfart tillgodo.
Detta kommer nog att bliva en av de icke minst förvånande
fakta, som den svenska emigrationshistorien skall giva en
framtid att begrunda.
Att vi långt före detta borde ha haft en direkt svensk ångbåtslinje mellan Sverige och Förenta staterna, är ju helt
enkelt ett axiom. Invändningen att detta skulle befordrat
emigrationen är ej värd ett enda ögonblicks uppmärksamhet;
envar vet att så icke behövt bliva fallet, och där detta skäl
framställes, har man full rätt att misstänka att det blott är
ett svepskäl. Däremot skulle den direkta svenska linjen i hög
grad hava bevarat och befästat sambandet mellan svenskarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
