Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmänna ekonomiska och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så torde förhållandena i allmänhet ha varit gynnsammare t. ex.
i Södermanland än i Skåne. Mycket berodde naturligtvis på
ägarens personlighet; och i dessa tider utan medvetande av
Amerikas tillvaro fick den underlydande nog, livet igenom,
vanja sig vid att tåla – nästan allt.
Att i våra dagar arbetslönerna inom den svenska industrien
äro jämförliga med dem i övriga västeuropeiska länder, torde
icke kunna bestridas. Att de äro lägre än i Amerika – även
om hänsyn tages till de högre levnadskostnaderna där –
är nog också otvivelaktigt.
Känt är emellertid, att Amerikas överlägsenhet över Europa
i detta fall numera befinner sig på retur. Härutinnan ligger
utan tvivel en kraftig orsak till, att emigrationen inom det
germanska Europa – och även i vårt land – gått ganska
mycket tillbaka, och att en ytterligare nedgång torde vara att
så småningom förvänta.
Även fortfarande giva sig dock hos oss en del missförhållanden
till känna med avseende å arbetslönernas fördelning – oavsett
deras större eller mindre höjd i och för sig. Vi låna såsom ett
belysande exempel en liten skildring ur ett av de intressanta
»Amerikabreven» i Bilaga VII. Det är en gammal kopparslagare,
som berättar en episod från en av sina första dagar i Amerika:
[1]
»Jag fann en gång stora väldiga prydnader av mässing, som på den
tiden begagnades så mycket på lokomotiven, kastade i en skräphög.
De hade blivit rysligt tillstukade vid sammanstötning, jag tog den
största och betraktade den noga. Den var på största hållet 37 tum.
Jag tog den och gick till smedsverkstaden och gjorde eld i en
obegagnad härd, och med all försiktighet smälte jag upp alla lödningar.
Just som jag höll på med det, så kommo verkmästaren och förmannen
och tittade förvånade på mitt arbete. Om fyra dagar hade jag
det färdigt. Det sista, jag gjorde vid det, var att jag satte
prydnaden i en stor svarv och polerade av den, och när det var gjort,
såg den ut som ny. Alla sågo förvånade ut, och icke minst mästaren själv.
Jag fick min dagspenning höjd till tre dollar för 10 timmar, och efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
