Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmänna ekonomiska och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det så kommo de till mig med allt rackartyg, som man knappast
kunde begripa hur man skulle bära sig åt med. Men jag skakade
ej på huvndet för något, jag nickade bifall och såg glad ut. Jag
hade en son som var på 14:e året. Honom fick jag ta som min
hjälp, och han hade allaredan lärt sig något engelska, så att han
blev mig till stor nytta. Han fick från första dagen en dollar för 10
timmar, ehuru det vanliga var 60 cents. Så snart jag kunde reda
mig något med språket, så byggde de verkstad åt mig, och jag blev
bas för mitt departement. Arbetet ökades, och jag hade flera arbetare.»
Det amerikanska draget i denna historia är, att löneförhöjningen
och den bättre anställningen inträdde genast. Hos oss skulle det,
åtminstone förr i världen, ha hetat i ett dylikt fall: »N. är tydligen
en god arbetare; vi få ha honom i minnet och ge honom någon förmån
någon gång längre fram, om han är en hygglig karl och inte bråkar.»
Det kan dock hända, att det nu för tiden är bättre ställt i
detta hänseende också i vårt land; därom våga vi icke uttala
någon åsikt. Att fackföreningarna hos oss utöva ett mycket
ogynnsamt inflytande med hänsyn till genomförandet av en
rationell avlöningspolitik, torde vara allmänt erkänt. Även i
detta fall är en bättre uppfostran av fackföreningarna själva
i hög grad av behovet påkallad.
Om den mycket omdebatterade arbetsintensiteten i vårt
land skriver Henry von Kræmer bland annat följande :[1]
»Det klagas så mycket på våra arbetare här hemma, att det vore
synd att ytterligare lägga sten på börda, men det kan icke nekas till,
att svenskarna i Amerika verka bra mycket skötsammare än svenskarna
hemma i Sverige, och det vore ju tråkigt, om denna min uppfattning
hade någon grund för sig. Folk vill nog sköta sig, men förmågan är
det klent beställt med. Och icke förty frågar man aldrig efter
verkstadsbetyg i Amerika. Alltså, utan betyg, på vilket står
en hel del saker, sköter sig svensken bättre i Amerika än hemma,
’firar’ mindre, o. s. v. Detta måste tydligen ha sin grund i ledningen,
i den allmänna andan och i den uppfostran, som blir en bibringad
i Amerika. En person söker arbete, uppgiver att han är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
