Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsskick och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utan tvivel skulle mycket varit annorlunda i vårt land –
i god riktning och även mycken emigration varit ogjord,
om den allmänna rösträtten införts omkring 1880 i stället för
1909. Och säkerligen skulle då också patriotismen stått något
högre. Vår tids natur är sådan, att den fordrar demokratiska
inrättningar för folkets trivsel, och Sverige, med sina så många
och så starka aristokratiska samhällsdrag, var i ett särskilt
behov av att åtminstone i politiskt hänseende demokratiseras
så mycket som möjligt.
Det kan icke nekas, att redan den korta tiden efter 1911
synbarligen i viss mån har frambragt hos de lägsta och talrikaste
klasserna i samhället en ökad känsla av ansvar och därmed också
ett ökat intresse för landet och dess öden. Och
har denna förändring kanske ännu ej hunnit bliva så märkbar hos
sagda folkklasser själva, så märkes den åtminstone hos deras representanter.
Att här tala om den kvinnliga rösträtten är väl tämligen obehövligt;
det torde väl icke dröja många år, innan den föres till seger.
Skälen för äro väl ungefärligen desamma som för den manliga rösträtten.
Vad angår följderna, tro vi, för vår ringa del, att de bliva mindre
betydelsefulla än man ofta väntar, – och detta både i gynnsam och
i ogynnsam riktning. I sistnämnda hänseende fruktar man ju speciellt
en minskning av födelsefrekvensen, när kvinnorna dragas ifrån sina
särskilda uppgifter i hemmet. Denna minskning gå vi emellertid till
mötes i alla händelser eller äro redan inne i densamma; och om man
får våga en gissning – mera är ju knappt möjligt –, så torde icke
denna rörelses styrka komma att ökas av rösträtten. Däremot hysa
vi för vår del den kanske kätterska uppfattningen, att hemmens värde
och betydelse ökas i den mån deras intressekrets växer.
I den nordamerikanska unionens författning finnes såsom
bekant en bestämmelse, att i representationens undre kammare
varje stat är representerad i proportion till sin folkmängd,
varemot i senaten alla stater, oavsett folkmängden, hava tvenne
representanter var.
Den princip, som här vunnit tillämpning, återfinnes i själva
verket på ganska många områden av vår tids samhällsförhållanden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
