Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsskick och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om man vill göra sig besvär med att draga ut analogierna.
Så skulle man kunna säga, att i våra dagars ekonomiska liv
får varje medborgare göra sig gällande med all den intelligens
och all den förmögenhet han besitter; men i det politiska livet
däremot äro alla medborgare lika representerade, ty där har
envar en röst, varken mer eller mindre.
I detta förhållande ligger ett slags jämviktstillstånd, och
detta är kanske den innersta grunden och det djupaste berättigandet
för den allmänna rösträtten.
Man skall kanske säga: det är dock ett väl mycket betydelsefullt
fält att välja till jämlikhetens tummelplats, när man
därtill upplåter själva lagstiftningen. Skulle ej jämlikheten
kunna förvisas att tillfredsställa sina lustar inom något mindre
riskabelt gebit?
Härtill kan svaras, att det ekonomiska livet också är ett så
ytterst betydelsefullt gebit, att skall något fält uppletas, där
verkligen jämvikten skall i någon mån kunna åstadkommas,
så går det knappast av för mindre än just lagstiftningens.
Men för övrigt: vare sig vi tycka att det är rätt eller icke,
så är det faktiskt detta fält, som den moderna historien har
upplåtit åt den medborgerliga jämlikheten, och detta är något
som vi varken kunna göra till eller från. Vi ha blott att
foga oss häri, om vi vilja undvika strider av en alldeles onyttig kraftförbrukning.
Man skall kanske ytterligare säga, att den allmänna rösträttens
samhällsskick är en bra nog grovt tillhuggen och klumpig institution.
Detta är ju obestridligt, men fråga är, om ej alla samhällsorganisationer äro grova och klumpiga. Lämnar ej, från den reala rättens synpunkt, vår nuvarande lagskipning synnerligen mycket övrigt att
önska? Måste ej, från ideell synpunkt, de stora statskyrkoorganisationerna – både den katolska och de protestantiska – sägas vara
synnerligen skröpliga inrättningar; och gå ej de frikyrkliga samfunden
ungefär samma väg, blott de bli något äldre och större? Vad skall man
säga om de politiska partierna även inom aristokratiskt
styrda samhällen, såsom det gamla Rom och Polen; och vad skall
man säga om de gamla despotierna, till och med när de voro av det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
