Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I fråga om den lokala förvaltningen synes oss en del
önskemål föreligga, vilka det kanske icke får anses alltför
mycket falla utom vår uppgift att här giva plats åt.
Bland de många kortsynta strävanden, till vilka det gamla
lantmannapartiet under sin makts dagar gjorde sig skyldigt,
var även att söka avskaffa landshövdinge- och biskopsämbetena.
Om man eftersinnar de synpunkter, som åtminstone borde göra
sig gällande vid tillsättandet av dessa ämbeten, måste man
finna, att just dessa chefer representera den mera frigjorda
uppfattningen och den mera reala förtjänsten, gentemot
endast formella förtjänster och formell rutin. Att avskaffa dessa
ledare vore att riktigt utlämna hela vår lokala förvaltning i
formalismens och byråkratiens våld.
Härmed är icke sagt, att t. ex. vår nuvarande länsindelning är
den bästa möjliga. Med nutidens utvecklade samfärdsmedel skulle
det säkerligen icke innebära någon fara att reducera länens antal
i mellersta och södra Sverige till ungefär hälften av det nuvarande.
Utom den besparing, som härmed skulle vinnas och som icke borde
betraktas såsom huvudsyftet, skulle länschefernas egen uppfattning
säkerligen vidgas och tillfällena till stora initiativ ökas,
om länsområdena gjordes mera omfattande. I och för sig behövde detta
icke innebära, att landstingens antal också förminskades.
Tvärtom tro vi, att detta flerstädes med fördel kunde ökas – i
synnerhet i norra Sverige.
Vad landstingens befogenhet angår, har denna, såsom bekant,
kommit att faktiskt bliva mindre omfattande än som förmodligen från
början avsågs. Mera än hälften av landstingens utgifter gå nu till
hälso- och sjukvården. Ett önskemål vore tvivelsutan, att de finge
från kommunerna övertaga även en stor del av fattigvården och från
skoldistrikten omsorgen om skollokalers anskaffande och tillsyn. Men
kanske ännu viktigare vore, om landstingens verksamhet utsträcktes
att, i högre grad än nu, avse även de särskilda bygdernas ekonomiska
liv. I detta hänseende kunde kanske en del inkomstkällor och
befogenheter överflyttas till landstingen från hushållningssällskapen,
vilka senare disponera offentliga medel i en utsträckning, som knappast
står i riktigt förhållande till deras tillfälliga och lösa organisation.
För att landstingen skola bliva lämpliga för dessa nya funktioner
fordras dock, att de befrias från sin nuvarande uppgift att utgöra
valkorporationer till riksdagens första kam marc. Dylika valkorporationer
kunde ju skapas för stunden. Härigenom skulle kanske i någon män en
motvikt vinnas också mot landstingens nuvarande kortsynta politik att
om möjligt »hålla sig inom länet». Ville man göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
