Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undervisningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
politiken borde vara att utan överdrivna hänsyn utmönstra från
läroverken de svagt begåvade eleverna samt att göra studentexamen
svårare – icke genom skärpta så att säga polisföreskrifter men
genom verkligen höjda fordringar på, som det förr hette, »mogenheten».
Att åskådningen vid universiteten går i denna riktning, torde vara
väl bekant.
Med hänsyn till den stora betydelsen, även för Sveriges ekonomiska
liv, av den undervisning som meddelas vid de allmänna läroverken
må det vara oss tillåtet att här framställa några strödda tankar också
angående denna sida av vår andliga odling.
Vid läroverken, liksom vid andra undervisningsanstalter i våra dagar,
vill ej tiden räcka till för alla de krav, som man från skilda
håll uppställer på deras arbete. Vi ha en gång förut framkastat ett
förslag till avhjälpande härav, i rätt betydlig mån, och vi tillåta oss
här upprepa detsamma. Det går ut på, att varje lärjunge ägde att
välja ett av de tre stora främmande språken (tyska, engelska och
franska) och alltså icke skulle åtnjuta undervisning i mer än ett av
dessa språk. Detta språk borde väl få ett högre timtal än för närvarande,
men det behövde dock icke upptaga lika många timmar som nu för tiden
upptagas av alla tre; en besparing av timmar skulle alltså uppstå, som
kunde komma andra ämnen till godo. En vinst härav bleve otvivelaktigt
också, att det av envar valda språket komme att inläras mycket grundligare
än nu är fallet och därmed bliva av större praktisk nytta. – För att ej
ställa en student alldeles okunnig i de båda övriga språken kunde under
sista läsåret anordnas korta kurser i dessa, såsom i början på
1870-talet var fallet med engelskan för latinlinjens greker. Dessa
korta kurser skulle säkerligen giva tillräcklig insikt, för att språket
sedan skulle kunna tillägnas genom självstudium.
I fråga om de pedagogiska metoderna erkännes i våra dagar i
teorien, att under de tidigare åren av skolgången företrädesvis minnet
och iakttagelsen böra tagas i anspråk, emedan detta faller sig
naturligt för barnet; den abstraherande tankeförmågan vaknar först
senare, vanligen omkring femton-års-åldern eller något tidigare. I praktiken synes oss, som skulle man icke alltid låta dessa satser komma till heders.
Man är otvivelaktigt i våra dagar alltför rädd att kräva vad krävas kunde
av barnens minne, trots det i verkligheten för ett sunt barn ofta är ett
rent nöje att få öva upp denna förmåga. I sammanhang härmed borde under de första skolåren övningen få spela en större roll än nu, exempelvis beträffande räkning. Bland de hundratal både män och kvinnor, som den, som skriver detta, under mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
