Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utrikespolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norge söka att sammansmälta sin diplomatiska kår med den
konsulära, beror på, att bägge dessa länder äro i avsaknad av
ett historiskt adelsstånd; de utgöra alltså i detta hänseende
intet exempel för oss.
»Reformen» av vår utrikesrepresentation år 1906 är lyckligtvis
redan till mycket stora delar omgjord, men ännu är denna vår
representation mångenstädes alldeles otillräcklig, efter såväl
våra affärsmäns uppfattning som enligt samstämmig åsikt av våra
landsmän i utlandet. Vi kunna ju icke här ingå i detaljer, blott
för vår del betona, att kostnaderna för en god utrikesrepresentation
äro för en nation lika väl använda penningar som motsvarande kostnader
för en affärsfirma. Allt har ju i våra dagar en ekonomisk sida – jämte
andra–, men detta har vårt svenska folk alltid så svårt att inse och
erkänna. När man någon gång hos oss vill vara sparsam, händer mycket
ofta, att det blir på orätt ställe.
Över våra diplomaters sätt under unionstidens senaste mansålder att tillvarataga svenska intressen i utlandet – såväl svenska statens
som enskilda svenska medborgares – skulle nog mången helst vilja
draga en slöja. Vi nämna här blott ett exempel: den Smithska
spritaffären i Spanien. När dess historia en gång blir ordentligt
framlagd, hava 1880-talets hävder i vårt land fått ännu ett mörkt
blad till de många andra.
Förhållandena äro sannolikt vida bättre numera, om än
nog fortfarande den gamla skyggheten emellanåt giver sig
tillkänna – såväl hos våra diplomater i utlandet som hos
myndigheterna här hemma. Särskilt torde knappast våra
fiskares intressen ännu tillvaratagas med samma energi,
som förhållandet är i våra grannländer. Dylikt har i våra
dagar en anmärkningsvärd förmåga att nedsätta en nations anseende
och därmed också dess försvarskraft.
En äldre f. d. diplomat yttrade en gång: »Säg ej att de
små folken äro rättslösa i våra dagar; detta är långt ifrån
alltid fallet, om det än någon gång i undantagsfall kan bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
