- Project Runeberg -  Tankar i utvandringsfrågan /
Daglönare

(1913) Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics, Americana
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
45

Daglönare.

>

För det mera tillfälliga arbetsbehovet i det svenska jordbruket anlitades i äldre tider huvudsakligen de. s. k. backstugu- och inhyseshjonen. Backstugusittarna innehade smärre jordstycken med därå uppförda stugor; inhyseshjonen arbetade för dagspenning eller idkade något hantverk. Bägge dessa grupper av arbetare anlitades för jordbruket väsentligen under skördetiden.

För ifrågavarande samhällsklassers historia är utförligt redogjort av doc. Wohlin i Bilaga XI. Antalet
46
hithörande manliga huvudpersoner utgjorde vid nedanstående tidpunkter:

År 1751	.......	20,033	 År 1830 .......  54,513
»  1760 ....... 21,905	 »  1840 .......  65,226
»  1769	.......	27,189	 »  1850 .......  89,215
»  1780	.......	26,570	 »  1860 .......  96,514
»  1790	.......	36,609	 »  1870 ....... 101,113
»  1800	.......	44,367	 »  1880 .......  83,981
»  1810	.......	40,631	 »  1890 .......  67,323
»  1820	.......	43,400	 »  1900 .......  54,238

Den betydande tillväxten av hithörande befolkning under tidrymden mellan 1750 och 1870 är flera gånger berörd i Betänkandet. Talrikheten av denna grupp under 1860-talet vittnar mer än något annat om den vid utvandringens inbrott rådande överbefolkningen å Sveriges landsbygd. Med inräkning av familjemedlemmar synas backstugu- och inhysesklasserna då för tiden hava utgjort ej långt ifrån en halv million människor, eller bortåt en åttondel av rikets hela befolkning.

Den starka minskningen under utvandringsperioden sammanhänger naturligtvis till en del med emigrationen. Det uppgivna antalet backstugu- och inhyseshjon bland emigranterna är visserligen icke synnerligen stort, men ett betydligt antal hithörande torde i själva verket i utvandringsstatistiken ingå under rubriken »arbetare av obestämt slag». Den viktigaste orsaken till minskningen av backstugu- och inhysesklasserna är dock icke utvandringen, utan övergången till industrien. För hemmansägaresönerna har, såsom förut omnämnts, industriarbetarens ställning sällan visat sig lockande, men för inhysingen och backstugusittaren har den betecknat en högst väsentlig förbättring. I detta fall, som i så många andra, har industrien trätt hjälpande till, när Sveriges jordbruk ej längre varit i stånd att giva landsbygdens befolkning dess behöriga utkomst.

Vid 1900 års folkräkning utgjorde hela befolkningen inom backstugu- och inhysesklasserna, efter inräkning alltså även av familjemedlemmarna, 285,960 personer. På de särskilda länen fördelade sig denna befolkning på följande sätt:
47

Värmlands ............	24,744	Örebro ........	9,049
Malmöhus .............	24,414	Hallands ......	8,766
Skaraborgs ...........	23,924	Västernorrlands	8,433
Älvsborgs ............	22,998	Västerbottens .	7,938
Kristianstads ........  19,048	Kopparbergs ...	7,247
Kronobergs ...........	16,810	Södermanlands .	7,085
Kalmar ...............	15,423	Stockholms ....	5,700
Blekinge .............	15,241	Västmanlands ..	5,182
Göteborgs o. Bohus ...  14,574	Uppsala	....... 4,161
Norrbottens ..........	12,891	Gävleborgs ....	3,891
Jönköpings ...........	12,616	Jämtlands .....	3,088
Östergötlands ........	12,302	Gottlands .....   435

Relativt taget är denna grupp talrikast i Kronobergs och Blekinge län, där den ännu omfattar mer än 10 % av hela befolkningen -- på Blekinge läns landsbygd till och med 14 1/2 %, eller mer än en sjundedel. Här träffas säkerligen ett uttryck för den inom stora delar av Blekinge och Småland rådande fattigdomen. Hela denna befolkningsgrupps avtagande, till följd av övergången till industrien, är givetvis en samhällsgagnelig företeelse.

Angående antalet övriga daglönare inom jordbruket finnas icke tillförlitliga uppgifter. Större delen av dem utgöres av personer, som icke äro yrkesutbildade, utan livnära sig av grovarbete inom industri eller jordbruk allteftersom tillfälle erbjuder sig. Huruvida antalet hithörande personer under senare tider ökats eller minskats, är icke möjligt att avgöra. De jämförelsevis höga arbetslönerna i våra dagar, ej minst för grovarbete, torde göra det ekonomiska tillståndet inom denna samhällsgrupp relativt drägligt, där icke arbetslösheten -- ofta periodisk -- samt ett regellöst levnadssätt göra de gynnsammare faktorernas inverkan om intet.


The above contents can be inspected in scanned images: 45, 46, 47

Project Runeberg, Sat Jan 3 17:56:28 2004 (runeberg) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/utvfraga/09.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free