| 53 |
När i det föregående visats, att brist på arbetskraft förefinnes inom vårt jordbruk, och att detta beror på att lantbrukaren ej kan betala sitt folk i samma skala som industriidkaren, så framträder såsom ett helt naturligt önskemål, även från denna synpunkt, att göra vårt lantbruk mera lönande. Tre utvägar stå härvid till buds. Först att göra skötseln mera intensiv vilket ju inom vissa gränser ökar också den ekonomiska avkastningen. På detta mål har nästan all strävan koncentrerats i vårt land. Den andra utvägen: att sörja för möjligast rationella inköp av lantbrukets förnödenheter, har man begynt att i någon mån tänka på under senare tid. Den tredje utvägen åter: att organisera en möjligast fördelaktig avsättning av lantbrukets produkter, denna möjlighet har man knappast ännu skänkt någon som helst uppmärksamhet, -- åtminstone icke i det praktiska livet.
Och dock -- med så många försummelser som här äro att gottgöra -- är det nog denna tredje utväg som nu skulle giva det bästa resultatet. Med samma flit och omtanke, varmed på andra vägar ännu ören stå att vinna, skulle inom avsättningen säkert tioöringar vara att förtjäna -- om man blott äger den nödiga dugligheten.
I den cirkulärskrivelse, som av Emigrationsutredningen i september 1907 tillställdes hushållningssällskapen, inrycktes även en så lydande punkt:.
»En i Sverige ofta försummad fråga är det ändamålsenliga ordnandet av lantmannaprodukternas försäljning, i ändamål att tillförsäkra rikets jordbrukare full valuta för sina varor. Det har under av Emigrationsutredningen verkställda undersökningar på flera orter visat sig framträdande missförhållanden i detta avseende. En ytterligare belysning av dessa missförhållanden ävensom ett uttalande rörande lämpliga åtgärder för deras avhjälpande skulle för Emigrationsutredningen vara av synnerligt värde.»
| 54 |
De från hushållningssällskapen inkomna svaren härå vittna i allmänhet om, att de nuvarande avsättningsförhållandena äro mycket ogynnsamma för våra lantbrukare. Men intet väsentligt har ännu gjorts för deras förbättrande.
Om lagerhus för spannmål har diskuterats i minst ett årtionde, men resultatet är lika med intet. För närvarande pågår även en officiell utredning om lämpligaste anordningar för organiserandet av våra lantbruksprodukters försäljning. Men även om denna utredning blir aldrig så väl gjord, finnes nog intet hopp om att den skall leda till något resultat. Att lära våra lantbrukare inse vikten av en noggrann bokföring har varit föremål för ganska många ansträngningar under senare år. Att organisera inköpen av lantbrukets förnödenheter, genom samverkan, är sedan någon tid en med ett visst intresse omfattad uppgift, som även flerstädes lett till resultat, om än långt ifrån tillräckligt omfattande. Men att något skulle komma att i praktiken åtgöras beträffande organisationen av våra lantbruksprodukters försäljning -- därtill finnes nog ingen som helst utsikt. Hela denna sida av ekonomien ligger så utanför våra lantbrukares uppmärksamhet och intresse, att man nog har all anledning att befara, att ännu efter årtionden förhållandena i vårt land i detta hänseende skola erbjuda samma kaos som nu.
För övrigt: om verkligen försök skulle komma att göras, finge man nog vara beredd på att dessa till en början misslyckades. Man erinre sig försöken att reglera livsmedelsomsättningen i Stockholm! Det finnes icke i vårt land tillräcklig erfarenhet och tillräcklig duglighet i dessa stycken, och erfarenheten får väl här såsom annars köpas med pengar. Men ett önskemål åtminstone är dock, att så snart som möjligt personer med verkligt intresse sattes i stånd att studera dessa förhållanden.
Dessa studier, t. ex. av lagerhus o. d., få emellertid icke inskränkas till lagerhusens arkitektur och anordningar i allmänhet. Vi äro övertygade att våra experter ha studerat t. ex. de tyska saluhallarnas anordningar i grund, och att våra egna
| 55 |
