- Project Runeberg -  Tankar i utvandringsfrågan /
Beskattningsväsendet

(1913) Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics, Americana
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
222

Beskattningsväsendet.

Länge har i vår tid betraktats såsom den rättvisa beskattningsgrunden, att envar skall skatta »efter sin förmåga». På senare tid hava rest sig starka tvivel om rättvisan häri, och ej annat vi kunna se, torde dessa tvivel i flera hänseenden vara berättigade.

Redan i fråga om att »förmågan» här mätes efter inkomstbeloppet, kan man vara ganska oense med den nuvarande skattelagstiftningen. I sin förut citerade broschyr av år
223
1908 säger professor Thyrén i detta och några närliggande ämnen:

»Två till siffran lika inkomster betyda i verkligheten långtifrån alltid samma skatteförmåga. Skillnaden är uppenbar emellan den, som har blott sin egen person, och den, som har en talrik familj att sörja för; ävenså mellan den, som bor på en ovanligt billig, och den, som bor på en ovanligt dyr ort. Än vidare innebär inkomst av fastighet eller kapital större bärkraftighet än inkomst av arbete. Den, vars inkomst huvudsakligen är av sistnämnda slag, är ofta nödsakad att därav avsätta en del för sin ålderdom; härvid förtjänar ock erinras, att i våra dagar, även vid ganska stor inkomst enbart av arbete, inkomsttagaren ofta är belastad med stora årliga utbetalningar för livförsäkringar, olycksfallsförsäkringar etc. [1]

Arvsskatten bör tåla en avsevärd förhöjning jämlikt nu gällande progressiva grunder: större % av andelen, icke blott ju större denna är, utan även ju avlägsnare arvingens skyldskap till arvlåtaren.[2] Desto mindre är nämligen risken av en kollision emellan arvlåtare och arvinge, i form av bortskänkande utav förmögenheten med varm hand.

En skatt på jordvärdestegring i vissa fall är i sig själv rättvis och har bland andra förmånliga biverkningar även den att utgöra en kraftig broms på det tomtjobberi, som på en och annan punkt av riket blivit ett verkligt plågoris. Denna fråga, vars genomförande visserligen stöter på betydande tekniskt juridiska svårigheter, bör därför göras till föremål för utredning.»

Den nyligen genomförda självdeklarationen för jordbrukare bör komma att bli av betydelse för dessa, såsom nödgande dem till en ordentlig bokföring -- av värde även för jordbruksstatistiken --, men såsom skattegrund synes den oss föga lämplig. Med en försiktig praktisk begränsning synes den principen vara riktigare, att jord skattade för vad den med rationell brukning kunde ge, än för vad den -- kanske under vanskötsel -- verkligen ger. Det är bekant, att numera flerstädes i vårt land under nuvarande brist på arbetskraft en hel mängd bondgårdar, och även andra gårdar, ligga i vanhävd, av det skäl att de äro för stora att kunna rätt brukas.
224
En lämplig beskattning, som ledde till att ägare av dylik gård bortsålde viss del av densamma och behölle endast så mycken jord som han vore i stånd att bruka, skulle väl vara att betrakta såsom en rationell skattepolitik.

Över huvud torde i en hel mängd sociala frågor en lämplig beskattningspolitik kunna bliva ett kraftigt vapen för åstadkommande av socialt önskliga resultat. Att detta är något, som måste i varje särskilt fall prövas efter rättvisans fordringar, icke efter några schabloner -- säger sig självt.

Om man skulle fullständigt undersöka den skattetunga, som genom de indirekta skatterna vilar på den mindre bemedlade befolkningen, skulle man nog komma till det resultat, att denna skattetunga -- som till på köpet är »progressiv» i bakvänd ordning -- är i och för sig så betydande, att det icke vore mer än rättvisa att efterskänka den direkta skatten för dessa samhällsklasser. Så har man också faktiskt gjort i England, som ju i ekonomiska frågor icke är något dåligt mönster.

Besinnar man härtill vad redovisning och uppbörd kosta i fråga om dessa hundratusental skattskyldiga -- av vilka dock en mycket stor procent icke på villkor kan förmås att fullgöra sina skyldigheter, utan till sist måste lämnas därhän --, så uppstår mycket tvivel om, huruvida förlusten i verkligheten bleve synnerligen stor, om man efterskänkte den direkta skatten för t. ex. alla inkomster under 1,800 kronor. Vi tro för vår del, att denna förlust skulle för statsverket mer än ersättas, om man vårdade endast en mycket ringa del av statens skogar något bättre än nu är fallet. Vad kommunerna angår, ha ju dessa ännu obegagnade skattekällor uti det enskilda fastighetsvärdet såsom sådant samt uti jordvärdestegringen.

I fråga om skatteväsendet i allmänhet må till sist erinras om den detaljen, att i en del kommuner kronans frihet för sina egendomar från kommunalskatt bereder svårigheter, vilket troligen i en framtid kommer att bli allt vanligare. Missförhållandet borde ju ej vara omöjligt att avhjälpa.


[1] Numera tages, såsom bekant, hänsyn härtill.

[2] Höjning är, såsom bekant, numera genomförd.


The above contents can be inspected in scanned images: 222, 223, 224

Project Runeberg, Tue Jan 6 19:54:57 2004 (runeberg) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/utvfraga/35.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free