Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 51. Du sorgsna själ - 64. Guds under i naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lian
den,
P å
med
i
dig för - står.
vart den går.
ber - get opp.
Her - ren stå.
2:dra ggn.
Jö:
I
en ■
sam
f T
för - står.
den går.
■ get opp.
med Her - - ren stå.
nö - den han dig
moln - sto - - den, vart
of - - fer på ber -
89
5. Om du för andra skall kunna tala,
Du måste lära dig tiga först,
Om du de sorgsna skall få hugsvala,
Din egen nöd måste vara störst.
6. Om du som trädet skall kunna ädlas
Och lämna frukter till Guds behag,
Du måste först utav kniven skäras,
Se’n bär du frukter av ädelt slag.
Job fick ju prövas, så säger skriften,
Men livet Herren om händer har,
När mätt av dagar han bärs till griften >
Står livets furste vid stoftet kvar.
Ett liv ej helgas förutan smärta,
När smärtan kännes, är livet kvar.
Ett barn har alltid sitt modershjärta^
När du är barn har du Gud till far.
Att ej misströsta, om också gråta,
Och ej förhävas på lyckans höjd,
Är ökenlivets fördolda gåta;
När hjärtat gråter, är anden böjd.
K. G. S.
64. Guds under i naturen.
1. Yad säger solen, som härligt strålar
På himlafästet så hög och klar?
Yad säger stjärnan, som vänligt prålar
Och tindrar där, som hon förr ock var?
2. Jo, solen vittnar om Jesus, ljuset,
Som kommit har ifrån himlen ner,
Att lysa, leda till fadershuset;
Det vittnesbördet ock stjärnan ger.
3. Yad säger fågeln i morgonstunden,
Som fröjdfullt sjunger i närmsta träd?
Yad säger sippan, som står i lunden
Bland möss och stenar på stängel späd?
4. Jo, fågeln säger, att du bör prisa,
Som han, Allfadern för minsta korn,
Och lilla sippan, hon vill dig visa,
Att lyckan finns ej i Babels torn.
5. Vad säger bäcken, som ivrigt hoppar
Med lust och fröjd utför klippans rand?
Yad säger regnskurens tunga droppar,.
Som sprida svalka i stad och land?
6. Jtf, bäcken säger, att vi må ila
Allt närmare mot Guds kärleks hav,
Och regnet säger, att det är vila
Att tjäDa Herren intill sin grav.
7. Gud i naturen kan ock oss lära,
Att han är rik och för alla god.
Av nåd han vill oss på händren bära
Samt leda, hjälpa och giva mod.
8. Så vandrar jag till den gyllne staden,,
Där varje gata är lagd av gull,
Och stäiler in mig i frälsta raden;
Där får jag vara för blodets skull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
