Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 221. Han lever
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
"r * ’* ’
jord; Han le - - - ver,
ger, Ut - - - si - - - na
kall, Om stjär - - nor ■
nog; Nu frid i
-0-
ty
och
nas
min
IÉIéé
sa
ström
ljus
Je -
h
står
men
skall
- sus
m
det skri -
upp - - hö -
för - - svin
jag a - ■
r
vet.
- ra.
na.
■ ger.
i
5. Du urtidens klippa, du bergfasta slott,
Kring dig må väl stormarna leka,
Jag lever i revan och har det så gott,
Där pingstvindar fläkta och smeka.
K. G. S.
N:r 222, se n:r 152.
N:r 223, se n:r 153.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
