- Project Runeberg -  Vacklande grund : skildringar ur ett konstnärslif /
88

(1894) [MARC] [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Vid badorten - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88
i toalettrummet, medan den unge artisten, utan att
vänta på honom, gick uppför trappan med hastiga steg.
När han kom halfvägs upp, hörde han sorl och skratt,
några hastiga och starka ackorder på ett piano och
så på nytt ett stigande prat, som dränkte musiken i ett
virrvarr af röster, bland hvilka de manliga stämmorna
voro de öfvervägande.
Han stannade några ögonblick utanför dörren och
hämtade andan, och en hel mängd olika tankar jagade
genom hans hufvud.
»Månne de känna igen mig]? — Nej, det är inte
gärna möjligt — men om jag skulle ge mig till-
känna? — det är frågan — nej, först vill jag se —
jag vill veta, om de komma ihåg — jag skall försöka
blanda in min gamle lärares namn i samtalet — och
om jag ett ögonblick kan hli ensam med henne — ja
då — då —» ■
Han hann inte tänka ut den tanken, som gjorde
honom varm, förrän han hörde någon, som fattade i
dörrvredet inifrån, och för att inte bli öfverraskad
med någon tvekan, tog han själf ett raskt grepp uti
det — dörren sprang upp, och han stod ansikte mot
ansikte med föremålet för sitt hat.
Det var den unge löjtnanten, som öppnat dörren,
och strax bakom honom syntes hufvudet af den glad-
lynte konsuln, som genast utropade:
»Nej, se där ha vi ju vår store artist. Tillåt mig
presentera — löjtnant von Verner, artisten Skog. Hvar
tusan har du hållit hus så länge? Damerna vill göra
din bekantskap — åh, herr löjtnant, vill ni inte vara
så god och presentera vår vän för er mor och syster,
så skall jag skynda ut och skaffa båtar i ert ställe.»
Och därmed var konsuln redan utför trappan,
där han höll på att springa omkull Rahm, som just

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:46:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vacklande/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free