Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Vid badorten - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
verkar lika skadligt på konstyttringarna soin pä själfva
lifsåskådningen.
Han förstod det heller inte nu ; men minnena
frän hans barndom, dessa minnen som nu hade blif-
vit väckta, trifdes inte rätt tillsammans med erfaren-
heterna från hans senare lif. Det föreföll honom som
om han gått i ett djupt mörker, och som en plötslig
blixt lyst upp hela horisonten omkring honom och
kastat en skarp, nästan bländande dager på de när-
maste föremålen. Och den blixten kom inte frän
något dystert ovädersmoln, som dragit fram öfver hans
lifs himmel —- det var blicken ur ett rent och klart
öga, som helt oväntadt föll ned i hans oroliga själs,
i dag. kanske mer än vanligt känsliga spegel.
Han väcktes hastigt ur sina drömmerier af en
djup röst, som pä västkustens något släpiga mål frå-
gade helt oväntadt:
»Får je kanske segla honom ut och si pä ill-
minasjon därborta?»
Lars tvärstannade hastigt och såg, att han var
alldeles tätt invid en gammal brygga, vid hvilken läg
en mindre segelbåt med storseglet uppe och med en
lång, mager figur i sydväst stående längst framme i
fören på båten.
»Är ni hemma här vid badorten?» frågade han
tillbaka.
»Nä je’ ä’ borta från fiskläge’ här utanföre!»
svarade karlen; »och je’ gaf mej af in för te’ få nâ’n
förtjänst, men gu’ nå’ mej, det blir allt tunnsådt med
det, kan jag tycka.»
»Till regattan vill jag inte segla,» svarade Lars
efter ett ögonblicks paus; »men vill ni segla mig ut
åt sjön, hvart som helst, så följer jag med er genast.»
»Ja, je’ far hvart han vill,» svarade karlen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
